Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjälp. Han låg vid randen av ett utbuktat issvall
och kunde ej titta ner. Det gick flera minuter,
varunder de granskade situationen och gjorde snabba
framsteg i konsten att haka sig fast vid våt och
slipprig is. Den lille mannen var den förste som
sade något.
»Pass på!» sade han, och en minut därefter: »Om
ni kan höja på er ett ögonblick och släcka på linan,
kan jag vända mig om. Försök det.»
Nigger försökte och hängde sedan på linan igen.
»Jag kan göra det», sade han. »Säg till när ni är
färdig, och raska på.»
»Ungefär tre fot längre ner får jag stöd för mina
klackar», sade Carson. »Det går i en blink. Är ni
färdig ?»
»Kom an.»
Det var en svår uppgift att glida ner en meter,
vända sig om och sätta sig; men det var ännu
svårare för Nigger att ligga kvar framstupa och
behålla en ställning som för varje ögonblick blev
allt mera ansträngande för hans muskler. Han kände
en nästan märkbar början till glidning, då linan
stramades till och han såg upp i sin följeslagares ansikte.
Nigger lade märke till den gula blekheten hos den
solbrända huden sedan blodet vikit ifrån den, och
han undrade hurudan hans egen hy var. Men då
han såg Carson med skälvande fingrar famla efter
slidkniven, förstod han att slutet hade kommit.
Mannen var förskrämd och han ämnade skära av linan.
»B-b-bry er inte om-m-m mig», sade den lille
mannen med skallrande tänder. »Jag är inte rädd. Det
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
