Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flexion var att klyftan var grundare än han hade trott
och att han hamnat livslevande på bottnen. Men
han märkte genast att det var ett misstag. Det var
tio tolv fot till den motsatta väggen. Han låg i ett
hällkar bildat i ett utsprång av isväggen genom
smältande vatten som tillrade och droppade över
issvallet där uppe och föll ett dussin fot genom
luften. Det hade holkat ut hällkaret. Där han satt
var vattnet två fot djupt, och det nådde ända upp
till kanten. Han tittade ut över kanten, ner i den
smala klyftan, där en ström forsade över bottnen
hundratals fot under honom.
»Å, varför gjorde ni det?» hörde han en klagande
röst uppifrån.
»Hör på», ropade han. »Jag är alldeles oskadd,
sitter i en pöl vatten upp till halsen. Och här
ligga bådas våra packningar. Jag skall sätta mig på
dem. Här finns rum för ett halvt dussin. Om ni
glider, så försök haka er fast, då hamnar ni här.
Annars tar ni er nog upp, och då skall ni gå till
blockhuset. Det är någon där. Jag såg röken. Skaffa
en lina eller någonting annat att använda i stället
för lina och kom sedan tillbaka och meta upp mig.»
»Är det verkligen ert allvar?» sade Carson
misstroget.
»Ja, så sant jag lever. Men kila på nu, annars
fryser jag ihjäl.»
Nigger höll sig varm genom att med klacken
sparka en ränna i kantisen. Då han sålunda ledt
bort allt vattnet, tillkännagav ett dämpat rop från
Carson att han hade nått toppen.
Sedan sysselsatte Nigger sig med att torka sina
194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
