Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marken. En annan grupp fick hugga ved och
opartiskt förse varje hydda därmed. De som voro för
klena för arbete utomhus sattes till att göra rent
inne i husen och tvätta kläder. Ett arbetslag kom
hem med några bördor granris, och på varenda
kamin kokades granbarrte.
Men från vilken sida Nigger och Stabben än
betraktade situationen var den bister och allvarsam.
Minst trettio fruktansvärt svårt angripna måste
lämnas kvar i sängarna, efter vad de bägge männen till
sin fasa kommo under fund med, och en kvinna
dog i Laura Sibleys hydda. Men kraftiga
åtgärder voro nödvändiga.
»Jag tycker inte om att klå en sjuk man», sade
Stabben och knöt händerna hotande. »Men jag skulle
prygla honom gul och blå, om det kunde göra
honom frisk. Och vad ni latvargar behöver, det är
smörj. Opp med er bara och på med paltorna
och låt det gå fort, annars skall jag randa er, jag!»
Alla arbetslagen pustade, suckade och gräto, och
de strömmande tårarna fröso till is på deras kinder,
medan de trälade och släpade, och det var tydligt
att deras pina icke var spelad. Situationen var
förtvivlad, och Niggers ordination var en hästkur.
Då de arbetande kommo hem vid tolvtiden,
väntade middagen på dem, ordentligt tillagad av
hyddornas klenare invånare under uppsikt av Nigger
och Stabben.
»Nu är det bra», sade Nigger klockan tre på
eftermiddagen. »Sluta nu. Gå och lägg er. Ni
kanske känna er eländiga nu, men ni bli så mycket
236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
