- Project Runeberg -  Dikter /
149

(1880) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frans Michael Franzén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Frans Michael Franzén.

i.

Var del en höstens vind, som klagande rördes i skogen?

Var <lot ön nordan flägt, badando mörkor ooli höst?
Tyst! dot liit som ön suck, ur naturens innorsta gjuten,

- djupt ur (loss modersbröst — - sorgens och kärlekens

suck.

Se! (tet mulnar i norr: polstjernan skymmos och slocknar,
Carlarnes strålande vagn rullar i skyar af sorg.
Lunden lyssnande star: dess kronor vagga med vemod;

blomman sin darrande kalk småningom fyller med gråt.
Ack! del. var hästen, som kom — kom nordan ifrån med

ett dödsbud:

skogen oeh. ängen och sjön. stilla begråta sin skald.
Fjellarnes fura och däldernas ros ej kände sin fägring,
förrn ban dem speglade af troget i diktningens våg.
Först pii hans siarebud naturen, löst ur sitt fångsel,
fattad i lefvande bild, lädos vid menniskans bröst.

Nu är lian borta: hans ande har flytt, hans stämma har

tystnat:

brusten, af tårar bestänkt, klingar lians lyra ej mer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:41:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemadikt/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free