Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som jag här är och evigt blifver din.
Haf mig förty i gunstigt minne:
Det är din dygd och fromhet allt for när
Att hata den dig stadigt håller kär.
Ack jämmer, ack, att du ej känner,
Hur Astrilds eld mitt hjerta bränner!
Jag beder dig,
Förskjut ej mig,
Som evigt dig kär håller;
Ty du det sjelfver våller.
Och som du mig har kunnat straffa
Med sår ntaf din skönhets rikedom,
Så kan du ock mitt hjerta läkedom
Genom din gunst och fromhet skaffa.
Si, då har du från döden frälst en själ,
Som himlen dig, tro fritt, skall löna väl.
Men skattar du mig döden värdig,
Välan, så är jag gerna färdig
Att för din skull
Strax bli till mull.
Har du min död beslutit?
Men hvad har jag då brutit?
Jag är af ängslan matt och trötter;
Min mun är stum och tyst, och blek min hy;
Min lust förgår liksom en flyktig sky.
Jag lägger ned för dina fötter
Min hjertans bön i denna slätta dikt,
Som offras dig utaf min trohets pligt.
Ack, att du ville den upptaga
Med gunstigt sinn och så behaga,
Som du har bragt
Mig med din magt
Ditt namn i hjertat skrifva
Och evigt din forblifva.
Jag vördar dig för en gudinna:
Mitt hjerta är och blir ditt tempel skär,
Der som du dyrkad varder, hvar du är,
Och på dess altar häftigt brinna
Min kärleks lågor både dag och natt,
Hvaraf jag hel försvagad blir och matt.
Ack, allraskönsta Elisandra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
