Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verdrift i uttrycket, den varmaste poetiska glöd med den
mest kyliga jagt efter låga och onaturliga bilder, såsom
t. ex. då han kallar månen för «himlens silfvervårta», eller
låter gråten strömma uti «ögats perle-dike», eller «dagens
blanka kusk, med sina hästar raska», «på klar guldkärra»
åka omkring himlahvalfvet. Man vet ofta icke om man
skall skratta eller förtjusas på en och samma sida af hans
skrifter. Han kastas oupphörligt mellan Lohensteins
svulst och Guarinis behagfulla täckhet. Rimmen i det
svåra versslag, som han valt i sitt vigtigaste arbete
«Kungaskald» — ottave rime på alexandriner — göra
honom ofta stor plåga och narra honom till de befängdaste
luftsprång i tanken. Dertill kommer att han ofta
begagnar ovanliga éller sjelfgjorda ordformer och
förkortningar, påtagligen för rimmets skull, och provincialismer,
hvilka måst öfversättas i särskilda noter, förmodligen i
den välmenande afsigten att rikta språket på samma
gång som det egna rimförrådet. Allt detta gör att hans
verser erbjuda den bisarraste anblick och i början göra
ett frånstötande eller skrattväckande intryck, hvilket måste
öfvervinnas, innan man rätt kan njuta det poetiska guld,
som icke sparsamt glimmar fram under all denna
kaotiska slagg. Men har man en gång träffat detta guld,
så skall man ej undgå att röras vid anblicken af så
storartade poetiska afsigter, som förirrat sig på afvägar och
kämpa med oöfvervinneliga svårigheter, vid anblicken
af det varma hjerta, som ur landsflykten suckar efter
ett fädernesland, hvars storhet det ej nog kan upphöja.
Dahlstjemas arbeten äro ofullgångna poetiska foster, hos
hvilka man likväl redan uppdagar jätte-anlaget.
Dahlstjema representerar i sin diktkonst en särskild
tidsrigtning, om hvilken jag ännu icke talat, nemligen
den företrädesvis patriotiska. Denna rigtning
grundade sig på medvetandet af fäderneslandets politiska
vigt och inflytelse, sedan det grundlagt sitt östervälde.
Men man stannade icke vid detta medvetande om dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
