Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Der under bröt kung Carl i rysseborgen in
Med alla sina fulltrogna drängar.
Men då ska* tro de Gårda-män de börja speta skinn
Och kläda så blodiga slängar.
Och fyra tjog hundra de svuro der uppå,
Med Guds hjelp, och brynjoma blotta,
De skulle åtti tusen vågehalsar slå;
Si nu bardas en emot åtta!
Det Gårda-läger var af en tredubbel borg
Med vallar och störtdjupa grafvar:
Och spanskt rytteri kring allt deras torg,
Som späcktes med spetsiga stafvar.
De murebräckor lågo så högt uppå vall,
De dundra’ det mesta de kunde;
Men likväl gick kung Carl emot dunder och mot knall
Öfver allt uti den samma stunden.
Jag tror att ingen af dem, som först lupo an,
Vet sjelf hur’ han kom öfver liden;
Men fromme härars Gud, som allt göra kan,
Han halp, och var med dem i striden.
Nu börja’ badda hett för rysse-ryggars pels
Medan tve-egga klingor de slagta,
Och den som vore nu längst’ nord åt till fjälls,
De hvita björnars ungar att akta!
De svenske samBkott gingo som ljungelden snäll,
Och tjugo tusen ryssar de fällte:
Så lekte de med dem intill mörkaste qväll:
Kung Carl var Guds segersamme hjelte.
Men de som ville rymma de redo uppå bro,
Och bron braka’ sönder i stycken:
De andra ville simma, och somli’ ville ro;
Men mesta delen drunkna’ i dricken.
Herr Peder, som ridit bort undan slaget, får af en
flyeude höra dess utgång:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
