Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
selgren berättar, att då Leopold vid sin första
uppvaktning hos Gustaf III af konungen tillspordes, om det fanns
någon vacker vers i Liljestråles Fideikommiss, han,
efter att hafva bejakat frågan, upprepade följande verser:
Att störta någon annan ned, för ingen dödlig buga,
Och akta dig inför din kung att hyckla eller ljuga.
Det rum dig heligt vara bör, hvar hans person är när’,
Och sanning är den första skatt du honom skyldig är.
Jemte Fideikommisset har Liljestråle författat åtskilliga
vittra småstycken^ om hvilka Sondén fäller ett
fördélak-tigare omdöme, samt öfversättningar af Marmontels
Be-lisar, PopQS Försök om Menniskan och Eloisas Bref till
Abelard af samma författare.
Liljestråle var son af superintendenten i Carlstad
Ingemund Bröms, och brorson af den förutnämnde Olof
Broms. Han var född i Yermland 1721. Advokatfiskal
1756 och adlad samma år; lagman 1762; ledamot af
vitterhets-akademien 1771 och af vetenskaps-akadetnien
1773; justitie-kansler 1772. Under 1789 års riksdag
blef han jemte flera andra af adeln häktad såsom
tillhörande oppositionen. Han dog vid 86 års ålder på sin
egendom Låsta i Södermanland år 1807. Liljestråle var
äfven en af ledamöterna i sällskapet Utile Dulci, och
stycken af honom finnas införda i de af detta sällskap
utgifna «Vitterhets-Nöjen». Gyllenborg, i sin handskrifna
autobiografi, gifver följande komiska beskrifning på
Liljestråle (under de sista åren af hans lefnad).
«I motsats af den behagligaste bekantskap (Kellgrens), påtrugades mig i
vitterhets-akademien den plågsammaste som kan upptänkas, med en
derstädes intagen ledamot, en furie på parnassen, som förföljt mig med sina vers
under flera års förlopp, vid måltider, på gatorna, i allmänna samlingsrum
och privata ställen, hvar han kunnat råka mig. Hvem i Stockholm vistande
igenkänner ej på denna beskrifning den gamle Liljestrålen, som ännu vid
80 års ålder trampar gatorna med en otrolig hastighet att upphinna något
rof for sin skaldegåfva, och undvikes som pesten af alla bekanta som möta
honom? Med några under den förflutna barbariska tiden drägliga vers,
införda i Dagligt Allehanda, hade han erhållit ett rykte af skald, som öpp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
