Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nåde för honom dörren till vitterhets-akadejpien, der han med all möjlig
stolthet inträdde, anseende sig såsom Dalins lärjnnge och efterföljare på
parnassen. Till bevis på denna sin förmenta rättighet härmade han i ett
lofqväde öfver Dalin i särskilda stycken alla de skal deslag, som af den
odödlige skalden blifvit försökta och rådbråkade dem alla. Det var denna galimatias,
som han kallade sin Ars poetica, och som han ständigt bar i fickan, för att
uppläsas på. alla de ställen, der han kunde sig intränga. — Denna ledamot, med
sitt ständiga gräl i alla förekommande ämnen, gjorde mig ofta ledsen vid
akademiens sammankomster, som till lycka icke oftare inträffade än högst
en gång i månaden under de mörka årstiderna.»
Skjöldebrand.
Erik Brander, sedermera adlad med namnet
Skjöldebrand, är en vitterhetsidkare, som är mera märkvärdig
genom sitt lågande nit för svenska skaldekonsten än
genom sin förmåga att upphjelpa den. Han har författat
åtskilliga tragedier, Aslög, Cleopatra, Habor och Signe,
Iphigenie i Auliden, hvilka alla, slafviska imitationer af
franska mönster och samvetsgrannt inrättade efter franska
poetikens inskränkande och inskränkta reglor, förskaffade
sin författare en ganska tvetydig ryktbarhet. En
hjelte-dikt i 12 sånger, Gustaviaden, hörer till det slags
moderna episka försök, som ingen förmår genomläsa.
Emellertid förundrar sig Hammarsköld öfver den bitterhet,
hvarmed samtidens kritik behandlade just Brander
företrädesvis, då han väl svårligen kan anses vara sämre än
mängden af samtida vitterlekare, som vunno anseende,
och då han framför allt städse i företalen till sina
dikter predikar en smaklära, som är fullkomligt
fransk-or-thodox och det på ett språk, som är ganska rent och
vårdadt. På det hela kan man tryggt säga att Brander
är lika god som hans granskare. En särskild förtjenst
har han förvärfvat derigenom, att han först offentligen
sökte fästa uppmärksamheten på Ossian och de gamla
nordiska skalderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
