Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nåde prinsen, och den kloka opartiskhet, som han
iakttog i afseende på politiska angelägenheter. I början
sågo likväl de nya kavaljererna sig vid hofvet bemötta
med afgjord kallsinnighet, att ej säga förakt. «I
hofcir-keln på kungsgårdarne», säger Gyllenborg, «gjorde vi
en ömklig figur, ansågos med sneda ögon, och utan att
deltaga i det ringaste nöje lemnades vi vid sådana
tillfällen i den föraktligaste glömska.» Han fortfar:
Det var under en sådan gemensam belägenhet för grefve Creutz och
mig, som vi ännu närmare förenades än vi det någon tid varit, och vi
kände behofvet af hvarandra omistligt för oss båda. Vi fortsatte våra
vanliga tidsfördrif, meddelade hvarandra våra vers, skiljdes för en stund från
hoflefnadens Jvång, smakade friheten med fördubbladt nöje och ansågo den
glömska, hvarmed man tänkt att oss förödmjuka, för en verklig välgerning.
Vid vår ankomst till Stockholm togo vi vår skada igen. Det var den
tiden i den goda ton att vara illa vid hofvet. De förnämsta rådshusen och
ministersocieteten, den brillantaste som någon tid varit i Stockholm,
öppnades för oss likasom för ankomna främlingar, med all den aktning som
dem bevisas, och tecken af vänskap. I ett sällskap af de mest upplysta och
belefvade så väl svenska herrar som utlänningar och fruar af de högsta
slägter och uppammade i stora verlden, lärde jag att känna denna för mig
obekanta bana bättre än jag i hofvet dertill kunnat vinna någon anledning.
Jag såg ett högmod mera grundadt på en sann förtjenst eller allmänt
antagna fördomar och följaktligen mindre sårande, mindre inskränkta begrepp,
mera kunskaper, mera vett, mera behagliga seder, och ett bemötande lika
skiljdt från krus som ett ohöfligt förhållande. Inlåten i detta sällskap
nyttjade jag till min fördel så ofta min tjenst eller andra göromål lemnade mig
tid dertill. Jag deltog i alla supeer och baler i de för mig öppnade hus.
Jag rådfrågade den rådande smaken så väl i mitt uppförande som klädnad,
hvilken efter den tidens tillåtna bruk af sidentyger och sammet efter
årstiderna äfven af mig antogs, så väl att i hofvet och äfven i allmänheten
vinna det anseende som min tjenst fordrade, som i synnerhet att behaga
min unge prins, hvilken på klädedrägten fäste en grannlaga uppmärksamhet.
Under all denna yta af fåfänga var jag ej dess mindre invertes filosof och
författade under mitt ständigaste umgänge i stora verlden «Menniskans
Eländen och «Verldsföraktarn».
Det var* hos Aspasie som jag utvecklade de filosofiska idéer, som med
mitt väsen blifvit införlifvade under mitt studerande vid akademien. De
voro för djupt hos mig intryckta att någonsin kunna utrotas. Under alla
omskiften af min lefnad hade jag bibehållit dem både i mitt minne och
mitt hjerta. Den öfverensstämmelse med dessa idéer, som jag fann hos fru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
