Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Johan von Httpken.
Riksrådet, grefve And. Joh. von Höpken var född
den 11 April 1712. Han var son af presidenten i
kom-mers-kollegium, friherre Daniel Niklas Höpken, hvilken,
född^ i Bremen, i sin ungdom inflyttåde till Sverge.
Efter att hafva erhållit en sorgfällig uppfostran ingick von
Höpken år 1729 i kongl. kansliet, hvarefter han
anträdde en fyraårig utrikes resa till England, Holland,
Frankrike, Italien och Tyskland. I England uppehöll
han sig icke mindre än två och ett halft år, under
hvilken tid dåvarande svenska envoyéen, sedermera
riksrådet, friherre Carl Sparre begagnade hans penna vid
uppsättandet af åtskilliga angelägna mål. — Efter
återkomsten till fäderneslandet 1734 fann han det politiska
tänkesättet i brytningstillstånd och den gamle Horns välde
vid detta års riksdag utsatt för en häftig storm. Genom
sin fader kom han i nära förhållande till grefve Carl
Gyllenborg, som han sedan plägade kalla sin
fosterfader. Hans politiska bana begynte vid 1738 års riksdag,
då han inkom i Sekreta utskottet, hvilket förtroende han
åtnjöt äfven under de tre följande riksdagarne. Han
befordrades 1739 till kanslijunkare, 1741 till andre
expeditionssekreterare vid utrikes ärendena, 1746 till
hof-marskalk och blef kort derefter kallad till riksråd. Man
sade om honom att han steg upp en vacker dag såsom
sekreterare, åt middag såsom hofmarskalk och gick till
sängs såsom riksråd. Till detta höga embete ansågs
han, efter Gyllenborgs död, oumbärlig, så väl för
vinnande af kontinuitet i de utrikes angelägenheterna, som
i följd af mångas önskan att se guvernörsembetet hos
den unge arfprinsen tillfalla honom. Ar 1752 blef han
kanslipresident efter Tessin, 1760 kansler för Upsala
universitet samt 1761 grefve.
«Sedan Tessin lemnat skådeplatsen, kunde Höpken i Sjelfva verket
betraktas såsom hufvudman för hattpartiet, så väl i följd af sin plats såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
