Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Af hvilken anledning och med hvilkas biträde han utgaf det förra af
dessa arbeten, nämner han i sitt företal, med bifogade anmärkningar som
intyga, hvilken nytta man har af en sådan samling, om man vill söka en
bättre insigt i modersmålet än vanligt bruk egentligen fordrar: nemligen
att deraf ses, hvad vi ännu hafva q var af den urgamla götiskan, som
genom fremlingars umgänge icke blifvit så bortblandad i landsorterna som
den i städerna talas: vidare, huru rikt vårt tungomål af ålder varit, dä
det har kunnat lemna ifrån sig, och utur allmänna bruket, en s& betydlig
myckenhet af ord, till någon del så sinnrika, att de vore värda att
åter-hemtas: och ändtligen att våra dialekter som oftast utvisa källan till
derivata och de talesätt, som hos oss äro brukliga och annorstädes fåfängt
•okas» *).
Till utgifvandet af Glossarium Suiogothicum anslogs
år 1756 af offentliga medel ett understöd af tio tusen
daler silfvermynt. Denna omständighet blottställde Ihre
för åtskilliga obehag, och kansli-kollegium tog honom
denna gång i sitt beskydd. Ihre hade förbundit sig att
hafva sitt lexikaliska arbete fullbordadt och utgifvet inom
1763 års slut; men hinder kommo i vägen, sådana som
Ihre icke kunnat förutse eller förekomma. Riksdagen
1766 ansåg Ihre hafva gjort sig skyldig till
kontraktsbrott och kommunicerade denna anmärkning med
kanslikollegium. Kollegii förklaring är högsinnad och väl
uppställd.
«Det synes böra hemställas», heter det deri, «hvad skillnad det är
emellan förbindelser om lärdoms- och snillearbeten och dem af annan
beskaffenhet, till hvilkas fullgörande kontrahenterna utan äfventyr af den
betingade sakens förlust, med yttersta stränghet kunna tvingas: annorlunda
vore med lärdoms- och vitterhetsarbeten. En författare kunde icke gerna
med stränghet handteras, och snillefoster, på det sättet frambragta, hade
sällan lyckats. En författare kan tycka sig efter första utkastet snart hafva
sitt verk färdigt, men felar ofta i sin uträkning. Nya reflexioner upprinna
efterhand: nya uppfinningar ge tillfälle till en ny granskning och den tillåter
ingenting mindre än ett förhastande. Ofta händer att man måste ombyta
hela den i början föresatta ordningen, och en annan method visar sig för
hufvudändamålet mera tydlig och lätt. Han får icke hafva skyndsamheten
till sin egentliga föresats, utan att göra grundligen och väl. Derpå beror
") Sotbefg, anf. st. 457.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
