Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dinna och grefvinna, böra förkastas. 4) Bör man
låta örat och icke ögat dömma om rimsluten. 5) Icke
låta flera än tvenne maskulina eller feminina verser
omedelbart följa på hvarandra. 6) Böra icke lika rimslut
för ofta brukas. 7) Man bör icke låta för många
konsonanter, vid slutet af ett och i början af ett annat
ord, mötas. 8) Icke heller stympa något ord eller
betjäna sig af den så kallade Licentia Poetica.–-
Alla de svenska versslagen måste vara rimmade och äro
till antalet nio. De äro dock antingen reguliera och
enkla och dessa kunna ensamt indelas, eller också
irre-guliera och sammansatta, cdnrättas efter hvars och ens
tycke och äro snart sagdt oräkneliga».–Till bevis
på hans esthetis^a djupsinnighet, när han öfvergår från
reglor för formen till bestämningar i afseende på sak,
må anföras att han skiljer fabeln från sagan så, att den
förra är «en dikt, som handlar om lefvande kreaturs
bedrifter och samtal, den senare deremot en dikt, i
hvilken menniskor tala antingen sins emellan eller tillhopa
med djuren.»
Radin och Ristell.
«Ungefär med lika grundlighet», säger Atterbom, «men med en redan
fullmognare fransyskhet, undervisade och agade Rudin och Ristell, den förre
i sin Vitterhets-joumal (1777), den senare i sin Vitterhets- och
Gransknings-journal för år 1778» *).
«Pehr Rudin, den samma som utgifvit den eleganta audra upplagan af
Dalins poetiska arbeten, har författat fabler, oder och åtskilliga andra
rimstycken, der ingenting annat finnes som liknar poesi än den tunga
vers-byggnaden; men egentligen har han gjort sig märkvärdig såsom redaktör af
ofvannämnda Vitterhets-joumal, innehållande dels åtskilliga recensioner, dels
öfversatta stycken m. m. I de förra sysselsätter han sig egentligen med att
efterse, om poeterna betjent sig af »poetiska tillåteligheter», det är om de
skrifvit «pin» för «pina», »grymmer» för «grym» o. s. v., hvilket han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
