Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjordt huruvida detta sällskap idkade skådespelskonsten
såsom ett uteslutande yrke, eller om det var
sammansatt af amatörer. Detta sällskap uppförde emellertid
endast dylika lyriska festivitetsstyeken, inga ordentliga
tragiska eller komiska skådespel, för hvilka smaken, under
perioden närmast efter drottning Christina, alldeles
tyckes hafva försvunnit hos deh större allmänheten, som
måtte hafva ansett deui blott såsom skolastiska öfningar.
Att så varit tyckes man kunna sluta deraf, att de få
stycken af en mera sträng dramatisk observans, hvilka
under denna tid författades, leda sitt ursprung från skol~
män och blifvit af studerande agerade. Dessa
skådespel, som ansluta sig till de gamla bibliska dramerna,
äro af den beskaffenhet, att de föga förtjena ihågkommas *).
Urban Hifirne.
Vi hafva dock ett minnesmärke af svensk dramatik
från medlet af 1600-talet, som jag icke får förbigå,
nemligen Urban Hiärnes tragedi Rosimunda. Hiärne var född
i Ingermanland 1641 och gjorde sina studier i Dorpat,
Strengnäs och Upsala. Under sin vistelse såsom student
på sistnämnda ställe, vid några och tjugu års ålder, skref
han nyssnämnda för sin tid berömda skådespel. Fabeln
behandlar den bekanta historiska tilldragelsen med
Longo-barderkonungen Alboin, som genom sin gemål
Rosa-mundas tillskyndelse dödades, derföre att han i
drycken-skaps öfvermod tvungit henne att dricka vin ur hennes
faders hufvudskål, som Alboin låtit åt sig inrätta till ett
dryckeskäril. Ur strängt esthetisk synpunkt eger detta
skådespel föga värde, ur litteraturhistorisk större. Det
bevisar bland annat att det svenska skådespelet då —
det var i början af 1660-talet — hade befriat sig, dels
i följd af bekantskapen med främmande länders theatrar,
dels genom Stjernhjelms exempel, från den gamla knittel-
*) Hammarsköld, sid. 101, 102.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
