Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
FRIHETSTIDENS NITÄLSKAN FÖR ODLINGEN.
— frihetstiden — säkert är att vetenskap, slöjd och vittra
idrotter derunder gingo framåt med jättesteg och att
Gustaf 111:8 tidehvarf tillegnat sig alltför mycket af den
kulturhistoriska glans, som rätteligen tillhör frihetstiden.
Det var denna tid, som fostrade Linné och
Klingen-stjerna, Polhem och Ahlströmer, Botin och Celsius,
Dalin och fru Nordenflycht, Creutz och Gyllenborg,
Tes-sin och Höpken. Det var äfven denna tid, som lyssnade
till de första yttringarne af Bellmans frimodiga snille.
Om under Gustaf III:s tid vitterheten utvecklades till
en elegans i uttryck och form, som måste erkännas för
ett framsteg ehuru i ensidig rigtning, så gick deremot
den vetenskapliga forskningen så mycket mera tillbaka
under en styrelse, som visade sig likgiltig derför, men
i grunden var densamma afvog, till dess hon slutligen
nästan helt och hållet qväfdes under tillämpningen af
en regeringsprincip, inför hvilken Sverges största filoso-*
fiska snille, Benjamin Höijer, ej ansågs värdig en
professorsstol.
Man kan väl icke påstå att frihetstidens styrelser
under alla perioder med medveten afsigt arbetade till
befordran af den högre odlingen, men de lade dock
blott få eller obetydliga hinder i vägen derför. Särskildt
tillkommer hattregeringen efter 1739 den förtjensten att
hafva på ett sätt, som bar välsignelserika frukter,
uppmuntrat den inhemska industrien och de vetenskapliga
studier, som dermed stå i sammanhang. Hvad man deremot
torde kunna med temlig trygghet påstå, är att Gustaf
III vårdslösade det arf, som han i detta afseende
m#t-tagit. Sjelf utrustad med den ytligaste bildning — en
bildning, som till och med försmådde rättstafhingen af
modersmålet, hvars högsta och mest nitiska vårdare han
dock ville anses vara — hyste han intet intresse för det
strängare vetandet; sjelf en skådespelare i lifvet liksom
på scenen, kände han ingen rätt aktning för sanningen
och fruktade eller hatade sanningens forskning. Veten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
