Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huru under den så kallade frihetstiden genom fru
Nordenflycht och Dalin samt Creutz och Gyllenborg ett
nytt tidehvarf öppnades för vår fosterländska vitterhet,
har jag sökt ådagalägga genom en föregående serie af
föreläsningar. Den genom drottning Lovisa Ulrikas till—
skyndelse år 1753 stiftade f.Vitterhets-akademien hade
för ändamål att till gemensam verksamhet koncentrera
de spridda litterära förmågorna i landet, liksom redan
förut den vetenskapliga forskningen erhållit en
gemensam medelpunkt i Vetenskaps-akademien, en
frihetstidens skapelse, som för den fosterländska bildningen
liksom för fäderneslandets anseende hos utländingen
medfört långt vigtigare och mera hedrande resultater än
någon likartad inrättning af konung Gustaf III.
Vitterhetsakademien ställdes sedan i skuggan bakom den af
Gustaf IH stiftade, af honom synnerligen omhuldade och
med den kungliga nådens gloria lysande Svenska
Akademien; men dennas första ledamöter lånades likväl till stor
del ur Lovisa Ulrikas Vitterhets-akademi. Dessutom torde
mången dela min åsigt, att det enkla, kraftfulla
föredrag, som tillförene lät höra sig i Vetenskaps- och
Vitter-hets-akademierna, både till grundligt innehåll och
fosterländskt framställningssätt äger ett stort företräde
framför den egendomliga vältalighet, som från den franska
akademien öfverflyttades till den svenska, och som snart
antog den stelnade fraseologiens hela enformighet,
lem-nande föga utrymme åt den originella individualiteten
att göra sig gällande.
Inom den vittra skola, eller rättare det tidehvarf,
som man kallar det gustavianska, är konungen sjelf
medelpunkten. Bland de vitterhetsidkare, som närmast
omgåfvo honom, ägde han kanske sjelf de största
konst-närsanlagen. Utrustad med en ovanligt liflig inbillning,
led han likväl af den karakterens lättrörliga ombytlighet,
som hindrade honom att med allvarlig ihärdighet
fördjupa sig i ett ämne, till dess han fullt genomträngt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
