Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
MISSRIGTNING AF GU8TAF8 ANLAG.
som andra menniskors barn, och att den som ej tidigt
lärer sig fatta sina pligter på allvar, sedermera lätt kan
komma att förakta dem, synnerligen om dessa pligter
framställas mera såsom beroende af en antagen sed,
såsom blott hörande till det anständiga och passande, än
såsom grundade på allmängiltiga och obevekliga
moraliska lagar. Att Tessin med afseende på sin höga
myndling begick detta fel, torde man svårligen kunna neka;
en annan fråga är, om han under förhandvarande
omständigheter kunnat undvika det. Att undersöka detta
hör likväl ej hit. Följden af denna uppfostrings-method
var emellertid den, att prinsens bildning, från och med
grammatikan till och med sedoläran, blef i högsta grad
ytlig och frivol.
Denna uppfostran blef skadlig för den unga
prinsen icke allenast derigenom, att den lemnade frihet till
utveckling åt hans onda anlag, utan äfven derigenom,
att den fördunklade och missrigtade hans goda. Gustaf
JU var till sitt sinnelag mild och försonlig, han var god
patriot, han hade medfödd böjelse för konst: genom
hans uppfostran antogo dessa hans vackra egenskaper
utseende af affektation, derföre att man tidigt lärt
honom att akta skenet högre än verkligheten och att
underskatta allt värde, som ej gör sig gällande för menniskors
ögon genom en behagfull yta. Denna fåfänglighet
uppenbarar sig i Gustaf IILs alla handlingar: äfven de ädlaste
lida af ett theatraliskt koketteri, äfven de oegennyttigaste
bära en viss färg, som ingifver misstanka att de till en
viss grad äro beräknade på menniskors bifall och
beundran. En fråga, som ej sällan förekommer i konungens
brefvexling, och som säkerligen för honom var en vigtig
fråga, är denna: «Hvad skall man härom säga? Hvad
skall man sägq, härom i Paris?» — en fråga, som
före-sväfvade konungen med afseende på statskupper och
operaballetter, fälttåg och galanterier. Detta Quen
dira-t-on? denna sidotanke på den bildade societetens om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
