- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 2. Gustaf III och hans tidehvarf. Akademiska föreläsningar /
14

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustaf nj:s tidehvarf var en tid af despotiska
grundsatser hos alla styrelser, jemte ett sällsynt, kallt
förståndssvärmeri för hvad man kallade upplysning ho»
Europa^ mäktigaste regenter, hvilka alla herrskade med
oinskränkt makt öfver sina folk, Katharina, Fredrik II,
Josef II. Att ingen af dem, åtminstone icke
kejsarinnan i Ryssland, tänkte på att utsträcka denna
upplysning till den stora massa af folket, hvars råa
arbetskraft förskaffade dem medlen till deras prakt, deras
krig, deras förfinade njutningar, kan man taga för
gif-vet. Det var sig Sjelfva och de bildade klasser, ur
hvilka de sökte sin omgifning, som de ville förbehålla
de lättvunna resultaterna af tidehvarfvets ytliga
bildning — det vill säga rättigheten att under sorglös
njutning af lifvets goda tvifla på menniskans och
mensklighetens högsta ändamål. Det var en besynnerlig
förblin-delse, som drabbat dessa «upplysningens» höga
beskyddare, då de kunde föreställa sig att det ljus, i hvars
åtnjutande de kände sig så stolta, icke inom kort skulle
blifva en mensklighetens gemensamma tillhörighet, att
den högre vishet, med hvilken de Sjelfva så länge prydt
ana hof, icke inom kort skulle — ytlig och populär
som den var — såsom en annan modesak från de högre
stånden öfvergå till de lägre och lära dem sanningar,
som helst bort förblifva dem obekanta. Snart skulle
denna nya filosofi — behandlad af medelklassernas
kon-seqventa tänkare — uppställa systemet af «menniskans
rättigheter» och till de filosoferande monarkernas och
aristokraternas häpnad och skräck förkunna att äfven
de voro menniskor, och såsom sådana alla öfriga
men-niskors jemlikar.

På sätt och vis hade jordens mäktige redan förut
kanske omedvetet anticiperat denna grundsats, ehuru
de säkerligen icke tänkt sig möjligheten af dess
tillämpning i hela dess omfång, då de öppnade tillträde till
sina hof och sitt personliga umgänge åt lågättade veten-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/2/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free