Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GU8TAJ m:S PERSONUGA MILDHET.
15
skapsmän och litteratörer endast på grund af deras
snille, deras insigter och talanger. Fredrik omgaf sig
med ett slags vetenskaps-akademi af franska lärda, och
Katharina, liksom Gustaf IQ, låg i korrespondens med
den nya filosofiens koryféer, och mottog vid sitt hof
dem, som ville träda i hennes tjenst. En och annan
frimodig sanning måste under dessa förhållanden den
höge beskyddaren beqväma sig att smälta. När
Katharina II underrättade Voltaire om Polens dehnng (1772),
svarade skalden med att komplimentera kejsarinnan
öfver utvidgningen af hennes rikes gränsor, och den artiga
lyckönskan, att de höga kontrahenterna måtte förlikas
om rofvet «såsom ett par tjufvar på en marknad».
Sådana utlåtelser borde hafva varskott höga vederbörande
om tillvaron af en makt, som heter «allmän opinion»,
hvars farligaste tolkar de favoriserade litteratörerne
redan voro eller snart skulle blifva.
Bland Europas «upplysta» suveräner var Gustaf Hl
utan tvifvel den minst despotiskt sinnade. Ytterligt
fåfäng af naturen, var han visserligen mycket rädd om sin
kronas värdighet, synnerligen som den dermed förenade
mera vidsträckta myndigheten var af honom så nyligen
förvärfvad; men han unnade likväl sin omgifning,
synnerligen den litterära, en ordets frihet, som skulle hafva
väckt de samtida despoternas ovilja. Man erinrar sig
det brutala sätt, hvarpå Fredrik II behandlade sina
franska akademiker. Konungens sinne, intaget af den
nya filosofiens humaniserande rigtning, var i allmänhet
böj dt för mildhet, och näppeligen torde man kunna
uppvisa någon enda historiskt intygad handling af
honom, som vittnar om hårdhet eller hämndlystnad. Få
regenter torde med så mycken heder som han hafva
genomgått en så bitter pröfhing af sina menniskoälskande
tänkesätt, som den Gustaf III måste uthärda genom
förräderiet i finska kriget. Och till straff för denna äre- och
samvetslösa sammansvärjning af en mängd officerare in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
