- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 2. Gustaf III och hans tidehvarf. Akademiska föreläsningar /
59

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fordom hade hans förnäma slägt varit fri från
sådana qväljande föreställningar: den hade varit rik,
myo-ket rik, men reduktionen indrog förmögenheten:

Vår rikdom fordom af and drog;

Men när Carl Gustaf plötsligt dog
Hans stränge son (Gud fröjde själen!)

I nåder hela skatten tog.

Utom öfriga sina bekymmer erinrar sig skalden
att han äfven har tre yngre bröder att draga försorg
om. — Under sådana mörka föreställningar fattar poeten
ändtligen det beslutet att gå i kejserlig krigstjenst för
att slåss med turken:

Der vill jag, ödena till tross,

En bläckig hand i blodet väta:

Om jag är ond, så får jag träta,

Om jag är arg, så får jag slåss.

Jag går att, klädd i hjelm och pansar,

Emot den sturska janitschar,

1 skydd af åägtande standar,

Förena i min segers kransar

Turbanen af en hospodar

Och några paschars vunna svansar.

Der får jag bli min egen än;

Der röfvar kristna segraren
Cirkassiska behag och pengar;

Och om han mottar några slängar,

Får han ock några ge igen.

Till lycka för skaldekonsten gjorde den kort
der-efter inträffade revolutionen denna heroiska föresats om
intet, öppnade för skalden en helt annan bana, och
satte honom i åtnjutande af både «behag och pengar»,
ehuru ej de förra af det cirkassiska slaget, och de
senare, thy värrl nog sparsamt.

Atterbom anmärker den nära skyldskapen mellan
Creutz’ och Oxenstjemas poetiska lynnen; «men», säger
han*), ccytligare bildad än Creutz, var Oxenstjerna (så-

*) Siare och Skalder, S&dra uppl., 111: 268.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/2/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free