- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 2. Gustaf III och hans tidehvarf. Akademiska föreläsningar /
81

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

näset», diktad till greivinnan Dalberg, som då för tiden
bodde på Skenäs. Det är således utan mycken
öfver-drift, som Oxenstjerna i sin dedikation af Skördarne till
morbrodren Gyllenborg utbrister:

O Skenäs, du, hvars fagra bygd,

Åt sånggudinnan alltid egnad,

Af Runii qväden åldrigt fägnad,

Emottog Creutz i samma skygd
Der Gyllenborg ännu är hägnad:

Ur obesökta skuggors famn,

Som dig för verldens åsyn dölja,

Se redan ditt bekanta namn
Med dina söners minnen följa.

Och om ej skaldens hopp bedra,

Bebodt af sångéns gudamakter,

Tag in ditt rum bland Sveriges trakter
Som dess Vanclnse och Mantna.

At detta klassiska ställe och dess minnen har
Oxenstjerna i fjerde sången af Skördarne egnat en poetisk
hyllning, som hörer till de skönaste partierna i detta
poem.

Här Runius, först bland oss till sångens tempel förd,

Vid handen i sin gång af smaken ändtlig tagen,

Bevekte styrkans språk att jollra med behagen.

Här Gyllenborg, se’n han en stund bland nymfer dröjt,

Uti trumpetens klang förbytte herdens flöjt,

Och lärde ändtlig er, J fordna kämpar I dyrka
En kung, hvars underverk har öfvergått er styrka.

Här sjöng han Carl på Bält med Äges treuddsglaf;

Och sjelf det minne värd, som han sin konung gaf,

Lik hjelten, den han krönt med lagrar som ej falla,

Var utan eftersyn och lemnar den åt alla.

Och dn, som i din vår i samma trakters famn
Vid nöjets altar sjöng, fördold i Atis namn!

Hvars ömhet, enddst gjord att mot bekymren strida,

Af känslor här ännu ej pröfvat den att lida,

O Creutz! ack, om din vård ntaf min hand en gång
Kan resas i den bygd, som hört Camillas sång,

Skall sorgen offra der bland skaldemöjors gille;

Malmström. II. ®

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/2/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free