Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och der skall det get fram, när han far ut att åka.
Nej, men det är för kort: jag får väl lof att bråka
Mitt caput än en gång. — Apollo! Hög patron!
O skicka nu din hjelp allt ner till min person,
Som vid gymnasium, nec non academia
Har idkat dina konster fria
Och stadelig så mången lång termin
Har de auctorum verk studerat,
Dem Maro, Pindarus och Sophocles funderat.
Det var ett annat språk det: greska och latin!
Men svenskan är så kärf. Man kan ej vara fin,
Man kan ej vara qvick: det skorrar så i öra.
Hoffolket säger mig det är så tungt att höra,
Först har man svårt att säga som man vill,
Och sedan svårare att lära’t utantill.
Men det är tilltag blott, om jag så vågar tala,
Ty jag har hört, hvar gång som’ någon hofvets man i
Vill smickra eller ock förtala,
Så tryta ej på svenska ord, minsann;
Och minnas vet jag ock går an.
Ty huru lång som hans predikan finnes,
Så stapplar ändå ej vår pastor Gapius,
Men tvenne timmar i Guds hus
Mins sina egna tal, dem ingen annan minnes.
Men om nu mellertid Apollo sände hit
Ab Helicone ner en himmelsk expedit
Och han skull’ finna mig i denna mössan slemma,
Hvari jag sitta plär, när jag är ensam hemma:
O ve, det går ej an. Nej, Lisa, min peruk!
Poetens roll i denna pjes speltes af kammarherren
baron Barnekow.
Oxenstjernas prosaiska arbeten, utgörande, jemte
ett äreminne öfver Gustaf III, till det mesta tal vid
högtidliga tillfällen, i synnerhet åminnelsetal, äro
jemförelsevis af ringa betydelse. Jemte den akademiska
fraseolo-gien, ofta tom, alltid obestämd med all sin elegans, har
man här mera än i hans poesi anledning att anmärka
stora bristfälligheter. Det akademiska uttrycket rörde
sig för mycket i en gifven form, för att kunna gifva
innehållet dess fulla rätt, och Oxenstjernas snille var af allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
