Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förmodan stöta på och uppreta ett slags alter ego
(såsom just i Stockholmspostens början skedde med den
nyss på skådebanan framstigne Leopold, som då
klandrades af Kellgren för bombast och febuseri); eller ock
antasta någon af dessa jättebåla svärmare, dessa
regeltrotsande snillen utan höjd, som, Oaktadt alla sina brott
mot den goda smaken, voro med hänryckning omfattade
af en alltför talrik allmänhet Detta kritiska
tidningsblad, Sverges då varande förnämsta, egnade derföre
trägen uppmärksamhet åt till exempel en Brunkman,
en Bjugg; det höll sig icke för god t att till ofta
förnyade spelöjen framhålla den enfaldiga Bager, och ur
de aflägsnaste landsortsvrår uppspana förbrytare i vers
eller prosa, som väl aldrig drömt om något rykte i
vitterhetens häfder; deremot gick det omkring Lidner,
äfvensom (i det längsta) kring Thorild, liksom på
strumplästen. Hvad i följd häraf kom att mest bevakas och
gynnas var en täck, men enformig och entonig felfrihet.
Huru minutiös denna felfrihets-lära var, och på hvilka
svaga fötter hon sjelf stod, blottar sig tillräckligt i just
den nyssnämnda striden mellan Kellgren och Leopold.
— Allt detta påminner oss, att det gafs en tidrymd i
Kellgrens lefnad, då han dyrkade Voltaire, Pope och
Locke såsom jordens yppersta snillen, men fördömde
Bellman, såg hos Shakespear yrsla, hos Goethe
konvul-sioner, förebrådde Klopstock bruket af orim och fann
Miltons poesi stundom likna «skrålet af någon full på
gatan». Orim och orimligheter betraktade han då
ungefärligen såsom liktydiga; afkunnande Öfver begge samma
dödsdom, förklarade han rimmet för »smakens
bröder», d. v. s. någonting rentaf oskiljaktigt från hvarje
modernt poem, som vill vara fullgodt. Att han
der-jemte förklarade Svedenborg för «helt rätt och slätt en
fåne», samt Voltaire för lika rätt och slätt en «gud»,
må gerna ursäktas; men det ena med det andra gör
teckningen fullat&ndig. Allxnänligen syntes han (och
Malmström. II. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
