- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 2. Gustaf III och hans tidehvarf. Akademiska föreläsningar /
146

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är så elak, begär hon odling: och derföre att denna
nation är så förderfvad, så låg, så okunnig, så oenig,
så afundsjuk, så egennyttig, så utan all känsla för
allmänt väl: just derföre är det hon tarfvar att styras efter
de.bästa regeringslagar, dem väl en elak regent någon
gång trotsar, men utom hvilka den elake blifver värre
och den gode ej längre är det. Klippan, öknen,
moraset hafva blifvit till åkrar; och aldrig ännu var ett folk
så förnedradt som ej kunde hjelpas, så länge det icke
afsagt sig äfven rättigheten dertill.» — Nattqvarter,
Tingsbyggning, Domstol. Fordom svarade
konun-garne endast under Guds dom. Senare tider hafva
stiftat en underrätt, icke mindre fruktad och mer snar att
döma: det är allmänhetens domstol i ett upplyst land. —
Men der upplysning ej finnes, der finnes ock ingen
allmänhet: der finnes blott en pöbel, som åker i vagn, och en
annan, som går till fots; en som sofver på ejderdun och en
som sofver på halm. — Farlig väg; Mörker;
Säkerhet. Att tro är det samma för de flesta menniskor
som att ej tänka derpå. De göra med sin religion som
man gör med sin älskarinna; man fruktar en
undersökning, man blundar och är lycklig. — Hat och
Kärlek på Landsbygden. Alla naturliga passioner hade
i barbariets tidehvarf en större energi. De äro i senare
tid dels qväfda genom tusende band af religion, lagar,
seder, anständighet; dels försvagade till sin styrka,
som delts på flera (ty det synes som känslan ej mindre
ån snillet endast ägde en viss gifven fond att använda).
1 aflägsna landsorter och bland ringare folk kan man
ännu finna en vän i faran och en fiende intill döden;
men i hufvudstadens ypperst belefvade verld har man
ingen att slåss för och ingen att slåss med. Man
tje-nar der utan ömhet och förtrycker utan hat. —
Sockenstämma; Riksmöten; Skrål;
Oanständighet. Man talar ej högt vid despoters hof. Sådant
vore en oanständighet; det vill säga: det största af alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/2/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free