Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stora brott i den stora verlden. Deraf följer att allt som
är af stor vigt, af ett allmänt intresse; som rör
menni-skans rätt, lagen, friheten, samhället, äro ämnen, dem
anständigheten förbjuder att vidröra. Man kan icke tala
i dessa ämnen utan att känna en viss värma, som höjer
ljudet. Lögnen, sveket och smickret hviska; men
sanningen har stark lunga. I fria stater, der man handlar
om stora ämnen och för stora församlingar och från höga
tribuner, är det alldeles nödvändigt att tala med hög
stämma. Hvilka oanständiga regeringssätt I» — De så
kallade «Strödda Reflexioner», som författaren låter följa
på (cFilosofen på Landsvägen» äro af ungefärligen samma
innehåll som den senare. ccÅtt smickra», säger han,
«är att berömma öfver höfvan och utan mening. Häraf
följer icke att allt öfverdrifvet beröm är smicker.
Känslans, passionens, enthusiasmens språk är ofta falskt, men
aldrig förstäldt. En älskare, som säger en småtäck
flicka att hon är en gudinna i skönhet och behag, att
solens blickar aldrig sänkt sig ännu till något
fullkomligare på jorden; — en af tacksamhet hänryckt
undersåte, som jemför sin konung med Titus och Antonius,
skulle han än ehuru mycket vara under den i förtjenst
— gifva båda ett beröm, som kanske är falskt, kanske
löjligt för alla andra, men sannt i deras känsla:
följaktligen ej smicker. Den oväldigaste domare är ej
dygdi-gare än de. Men deremot den kalla, orörda mannen,
som, mot bättre vett och mening, gifver samma beröm,
den allena är smickrare, är föraktlig, låg, straffbar.»
— «Naturens tillstånd var en strid, man emot man; de
flesta samhällena en strid, band emot band. Att
fördöma egoismen och berömma esprit de corps är att
ifra emot tjufvar och prisa stråtröfvare.» —r* Sitt förakt
för publiken, såsom domare i vittra mål, hvarom jag
förut nämnt några ord, har Kellgren ofta uttalat på ett
ganska bjert sätt, till exempel: «Den förste, som föll på
den orimliga tanken att göra allmänheten till domare i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
