Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Min Gud! hvad ämne på tapeten
För alla hofvets skrattare!
Hur man skall hviska: Se poeten,
Se der vår herr författare!
Och ae’n på gatan hvilket väsen!
Hur man skall ldpa om hvarann,
Och ropa: Ha, se der går han}
Baron, som skrifvit efterpjesen!
Jag vet, det är ett vådligt fel ^
Att tala sanning för de stora:
Man kan monarkens nåd förlora
Att klandra favoritens feL
Jag vet, det vore mer behändigt
Att stämma lyran till ert lof,
Och prisa såsom högst anständigt
Att ha talanger i ett hof.
Men detta våld är icke möjligt
Hos den en långlig vana bär
Att le åt allt hvad som är löjligt
Och straffa allt hvad straffbart är.
Ni mins, om ni ej glömt det redan,
Den tid vi sågo först hvarann,
Det var i Åbo tolf år sedan:
Ni var då pojke som en ann.
Vi slogo snöbåll uppå gatan,
Vi drogo fingerkrok med mer.
Nog trodde * * * stackars satan,
En gång få heder utaf er.
Jag älskat er sen dessa åren,
Och älskar eder än, minsann,
Så högt som någon högvälboren
Kan älskas af en ofrälst man.
Döm då hnr högt jag er beklagar,
Och om jag ej förifras bör,
Att ni så skamlöst bryta tör
Mot Sjelfva etikettens lagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
