Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligheten var bragt i system af filosoferna (den Lockeska
empirismens karikaturer) så undra vi ej att den var det
af la haute volée; eller att den «goda tonen» fordrade
sede-löshet i verser och romaner, när den till exempel af ett
par makar —–fordrade att de skulle åtminstone
låtsa icke älska hvarandra. Blef man emellanåt eller
på slutet ledsen åt alltsammans; började ett sådant lif
ändtligen glänta på afgfunden af sin äcklighet och
tomhet: då brast man ut i långa oder, alexandrin-diskurser
eller andra slags deklamationer, som inbillade sig vara
ganska moraliska, när de klagade öfver
mennisko-till-varelsens öde, och tviflade på försynen eller till det
minsta funno hela dess verldsinrättning högst jemmerlig.
Tilläggas bör att de svenska snillen, som lockades
beträda samma stråt, sedermera, vid samlandet a/ sina
skrifter, vanligen utmönstrade de foster af sin ungdoms
vitterlek, hvilka fiör mycket buro lösaktighetens
uppsyn»*). –-
Med denna dyrkan af de franska mönstren
sammanhörde ett blindt, på nästan fullkomlig obekantskap
grundadt förakt för den tyska litteraturen. När den store
Fredrik i Preussen utgaf sin ur esthetisk synpunkt
ganska enfaldiga bok om den tyska litteraturen (det var
visserligen på hans ålderdom, men i vitterheten hade
konung Fredrik, Oaktadt allt bemödande, aldrig varit
någon trollkarl), så ansågo sig författarne i
Stockholms-Posten hafva erhållit en väldig bundsförvandt för sina
åsigter. Boken anmältes i Stockholms-Posten med (bland
andra) följande ord: «Åtskilliga journalister (härmed
menas förmodligen i främsta rummet den mångbeläste
Gjörwell) hafva i senare tider täflat att upphöja den
tyska smaken; men de hafva dermed endast tydligen
ådagalagt att dem Sjelfva fattades smak. Man kan icke
neka, att ju Tyskland haft filosofer och berömliga lärda
*) Siare och Skalder, 2:dra uppl., IV: 117 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
