Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han med fullt skäl om sin lyra säga: &Omnis in hoc
sum» (Jag har i denna hela min tillvarelse).
v.
Gustavianska tidehvarfvets karakteristik, såsom en tid af oro, en
revolutionsperiod. — Partigrupperingar: konungens anhängare: Kellgren oeh
Leopold; politiskt-aristokratisk opposition hos Fersen, Höpken m, fl.;
litterär opposition hos Thorild. Partilösa: Lidner och Bellman.
Stock-holms-Posten; dess program: nöjets frånvaro, «förminskning af ens
varelse», och « kritiken, en lykta för poeters fotter». — Eudemonism.
— Polemik med Leopold. — Allegoriens användning. — Utfall mot
författare af religiösa sånger. — Flintberg. — Stockholms-Posten
«upp-lysningens» organ. — Voltaires apotheos. — Huruvida kristendomen
utesluter poesien? — Tidens seder; allvarsam granskare af dem. —
Aktören Björn. — «Skrattets filosofi». — Publikens missnöje med
Stock-holms-Posten och insända tillrättavisande artiklar.
Den svenska vitterhetens så kallade gustavianska
tidehvarf, ehuru utgånget från och nära sammanhängande
med frihetstidens esthetiska kultur, skiljer sig likväl
derifrån väsentligen till sin karakter. Frihetstidens utmärkta
talare och skriftställare eftersträfvade, såsom vi sett, en
grundlighet, som, hvilande på de klassiska mönstrens
underlag, meddelade deras föredrag det allvar, som väl
anstår de republikanska grundsatser, hvilka de uttala; de
gustavianska författarne, ehuru visserligen icke främmande
för ålderdomens förebilder, likväl andligen uppfostrade
närmast i det finbildade monarkiska Frankrikes politiska,
moraliska och esthetiska åsigter, tillegnade sig med
förkärlek den lätta och lättfärdiga stil i förening med de
ytliga och frivola grundsatser, som äro betecknande för
de franska litteratörerna under adertonde seklet. Då
frihetstidens män afsågo att med bindande, stundom
djupsinniga förnuftsslut direkt inverka på den allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
