Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dring, folkslags uppkomst eller fall. Ni tror att man af allt sådant kan
hemta tillförlitliga klokhets- och försigtighetsreglor för den allmänna och
enskilda lefnaden. — Men, min kära Philander, låt fara den fåfänga
inbillningen att man vårdar sig efterfråga eller värdera er förmenta klokhet och
försigtighet. Menar ni man har orsak att tycka rätt mycket derom att ni
eller edra gelikar äro skarpsynta uti insigten och kännedomen af sakernas
och händelsernas inre sannskyldiga sammanhang och driffjedrar? Nej,
tvärtom; så snart ni billigtvis kan misstänkas för en dylik insigt är ni en farlig
person, som man sorgfälligt undflyr och uppriktigt hatar; ni är följaktligen
en förlorad menniska, och har dervid ej att tillskrifva er ofärd någon annan
än er sjelf, er egen galenskap att vilja resonera. — Ack nej, Philander,
vet och märk en gång för alla, att det är nöjen, roliga saker och
lustiga tidsfördrif, som bereda vägen till lyckan, men ingalunda er
ledsamma klokhet. — Underrätta er i det stället om de dagligen förekommande
illistiga anläggningar af de förnämsta skönheterna, af aktriser och dansöser;
8ammandikta sjelf vid tillfälle små artiga äfventyr, när tidningar på edra
händer fattas. Ofva er att med en spetsfundig qvickhet förtälja dessa
sagorna, vet att krydda dem med sjelfsvåldiga och bitande infall: och ni skall
blifva en älskansvärd, en oskattbar, en oumbärlig man: edra berättelser skola
blifva afhörda med större nöje än fordna verlden läste Tacitus och
Sallu-stius. — Ni grälar att inhemta kunskap om staters och samhällens rätta
fördelar, om sättet att bringa landtbruket och idogheten, slöjder och
näringsfång i flor och tillväxt, att förskaffa ymnighet och välstånd i
fäderneslandet o. s. v. — Ack, mitt kära barn, menar ni att de som hafva
ären-derna om händer icke förstå och känna sina och det allmännas sanna
fördelar bättre än ni eller någon annan obehöijg grubblare? De äro ju födda
for att bjuda och befalla, att njuta lifvet och smaka dess nöjen till lön för
sin möda; vi andra åter böra veta att vår varelses ändamål är att förse
dem med utvägar och tillgångar dertill; och då de tillåta oss att äfven för
våra ringa personer deltaga deruti, efter råd och ämne så långt vi förmå,
kunna vi ju aldrig begära eller önska oss en högre sällhets lott.»––
«Ofvergif edra falska inbillningar att göra er känd på hedrande sätt genom
det som ni kallar utmärkta egenskaper och förtjenst. De rätta egenskaper
som verlden erkänner, bestå deri att ni är rolig och angenäm; den sanna
förtjensten är konsten att behaga. En ganska nyttig egenskap och som ni
ännu icke äger (ty allt det nödigaste fattas er) består i dristigheten att
berömma sig sjelf, att tillägga, efter tid, tillfällen och personer, den art of
förtjenst som bäst passar sig. — Följ den enda rätta vägen, den vägen, som
leder till herregunst. Slit er lös från edra dumma betänkligheter och
öf-vertyga er att alla medel äro goda, så snart de befrämja er uppkomst. Sök
att vinna protektion af någon operaflicka eller annan ömhjertad dam, hos
hvilken de store hemta vederqvickelse och lättnad från tyngden af sina
em-betsbördor, ty fruntimmerskanalen är oomgängelig för den som vill göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
