Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jemföra sig med Ovidius.» Recensenten förklarar i det
följande den lilla skriften rent af för det uslaste han
någonsin läst: ingenting säges, som icke är sagdt förut,
ingenting, som icke är onödigt eller falskt. — Mycket
onådigt upptager Stockholms-Posten att författaren
kallar Dalin för den förste domaren i svenska vitterheten
och på grund af hans yttrande vill ådagalägga att den
ännu är långt ifrån sin fullkomlighet. I det följande
heter det: «Annat är att en vetenskap är bragt till
fullkomlighet och annat att dess idkare äro alla män af
snille. Poesien så väl som medicinen, theolögien m. m.
kunna drifvas i ett land till all möjlig höjd, .Oaktadt i
alla tider och länder de flesta poeter äro rimkopplare,
de flesta doktorer charlataner, de flesta theologer
fantaster» o. s. v. Till yttermera visso citeras här Yoltaire
till stöd för den simpla sanningen att medelmåttan
betäcker hela jorden. — Man finner emellertid af det
anförda att poesien fattas rent af som en vetenskap, som
jem-föres med theologi och medicin och som följaktligen bör
beqvämligen kunna inläras. De följande anmärkningarne
röra detaljer, äro till en del rigtiga, men i allmänhet
temligen barnsliga och origtiga. Så näpses författaren
till exempel derför, att han kallat Frese och Rudbeck
stora poeter, hvilket denna åter i sin ordning nekar sig
hafva gjort, liksom han dermed skulle hafva begått
någon synnerligen stor synd.
Betecknande för Stockholms-Postens ställning till
den allmänna undervisningen och vissa intill våra dagar
bibehållna akademiska former äro de frågor, med hvilka
denna recension slutas: «Hvartill tjenar det att utgifva
disputationer, då man nästan alltid är försäkrad att en
annan är auktor än den, som derför är titulerad; då en
god och en oduglig äro lika gällande till att förskaffa
den dermed påsyftade hedern? — Hvartill tjenar att i
akademien ventilera dessa disputationer, då hvar och en
först vet, att auktor och dess preses omöjligen kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
