Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en jemförelsevis oskyldig deism, hvilken icke förnekar
hvarken det gudomliga väsendet eller andens högre
dignitet, men deremot icke erkänner Guds ingripande i
verldsregeringen eller förnuftets underordnande under
den religiösa tron. Denna materialism var den
verlds-åskådning, som med full konseqvens under den franska
revolutionen bortvoterade det högsta väsendet och
lif-vet efter detta. Den räknade i vårt fädernesland få
anhängare, som öppet ville erkänna densamma. Det
dei-stiska tviflet åter var de bildades allmänna lösen, och
uttalar sig öfverallt, än positift i allvarsamt hållna
uppsatser och afhandlingar, dels emot de gällande
dogmerna, dels lindrigare, till förmån för en rationalistisk
tydning så väl af dem, som af deras källa, bibelordet,
än negatift i ett ständigt begabberi af presterskapet och
dess sätt att för menigheten framställa de gudomliga
sanningarne, och ett mer eller mindre hånfullt klander
af de förhandvarande kyrkliga formerna, ritualen,
handboken, psalmboken o. s. v. Den sistnämnda, mera
negativa oppositionen mot kyrkan och dess tjenare var
redan gammal och hade först utgått från drottning
Lovisa Ulrikas glada och otvungna cirkel, der drottningen,
troligen ej främmande för sin store broders
verldskun-niga religiösa indifferentism, uppmuntrade Dalin vid hans
lustiga upptåg till presterskapets förlöjligande, hvartill
hörde hans bekanta Kalott-predikningar, hans
prest-karikaturer, Pastor Gapius, Prosten Skrikhalsius o. s. v.
Den andra, positiva, rigtningen till granskning af
Sjelfva dogmerna uppenbarade sig egentligen först
under detta tidehvarf med dess tryckfrihet, och erkände
såsom sin läras förnämsta apostel och sin högsta eller
åtminstone mest åberopade auktoritet, Voltaire. Man har
kallat Voltaire en gudsfömekare: en sådan var han
likväl icke, åtminstone stötte han med förtrytelse ifrån sig
beskyllningen derför. Han, liksom deisterna i allmänhet,
förnekade visserligen uppenbarelsen, men erkände der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
