Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emot ett på förnuftsgrunder demonstreradt
gudoms-väsende, genom hvars vilja verlden tillkommit och
upp-rätthölles, men som vore till den grad transscendent eller
utomverldsligt, att det till och med föga eller ingen del
skulle taga i verldens styrelse, minst i den enskilda
menniskans öden. Att bevisa huru sjelfmotsägaride en
sådan gudalära är, faller sig, såsom man vet, ganska lätt,
men hörer icke hit. Denna deistiska lära, utgången från
England och derstädes temligen gammal, då den redan
före Lockes tid, ja redan i reformationsseklet derstädes
var till sina vigtigaste principer förkunnad, hade länge
varit en trosbekännelse inom de bildade kretsarne, bland
de lärda och filosoferna. Bolingbroke genom sitt klara,
eleganta och i’ alla afseenden förföriska
framställningssätt och Voltaire, som, med liknande egenskaper i sin
stil, förenade en outtröttlig arbetsförmåga, en vidsträckt
encyklopedistisk beläsenhet, en ojemförlig qvickhet och
den fyndigaste’ sarkasm, blefvo — i synnerhet den
senare — denna nya läras förkunnare* för den stora
allmänheten i alla civiliserade länder. Strålarne af detta
nya ljus föllo nu i alla skrymslen, der presterlig
auktoritet förut hållit alla öppningar för dagen stängda: från
och med de förnäma damerna, som förut varit upptagna
af toiletten och sällskapslifvets nöjen och låtit biktfadren
sörja för sina själar, men nu öppnade ordentliga bwreaux
d’esprit, der under ordförandeskap af en madame
Geof-frin, en madame Tencin, en madame Espinasse man
filosoferade öfver staten, kyrkan och religionen, för att
ej tala om de sköna vetenskaperna, som här
naturligtvis voro hufvudsaken, — från och med dessa qvinliga
lejon till och med den fattiga arbetaren skyndade alla att
tillegna sig sin del af den nya upplysningen. Jag har
redan anmärkt det märkvärdiga förhållandet att den
skyddades af regenterna. Den franska styrelsen, som
redan länge varit försänkt i apathi, tolererade den och
gaf filosofen d’Alembert en våning på det kungliga slot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
