Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Både dess poetiska och historiska arbeten», heter det vidare, « vittna
om den skarpsinnigaste kännedom af menniskohjertat, om ett ädelmodigt
hat emot lasten och en brinnande kärlek för dygden. I synnerhet har han
haft till hufvudafsigt att vid alla tillfallen och med hela styrkan af sitt
vidsträckta snille på det ifrigaste nitälska mot tyranner och religionsforföljare,
^Mensklighetens allra grufligaste plågoris.–-Svagtänkande, känslolösa
och om mensklighetens bästa obekymrade sinnen tro eller åtminstone
före-gifva att genom sanningens dristiga och snillrika framställande i dagsljuset
ingenting uträttas. Verlden, säga de, går likafullt sin gång såsom tillförne.
Men de skola ursäkta mig, om jag vågar försäkra dem att de hafva
alldeles orätt. Jag lemnar derhän hvad enskilda fördelar de kunna finna vid att
undandraga sig från den utan allt tvifvel ganska äfventyrliga förrättningen
att bära sanningens starka ljud inför de väldiga och rådande, inför den.
verldsliga och andliga makten. Men otvifvelaktigt är alltid det, att
sanningen lika så ofelbart har sin verkningskraft i det moraliska, som rörelsen
har sin i det fysiska; den märkes väl icke alltid omedelbarligen, men den
visar "sig dock i sin tid för de ögon, som äro nog skarpsynta att
genomtränga det töcken af fördomar och irringar, som ofta bortskymmer
föremålens rätta gestalt, sammanhang och förhållande. Från verldens begynnelse
har aldrig någon dödlig med större snille, och jag må äfven dristigt
till-lägga, med betydligare verkan, framburit de i samfundlefnaden
allraväsent-ligaste och för menskligheten i detta lifvet vigtigaste sanningar än just
Voltaire.–-Det är en styggelse att höra sådana personer tadla Vol-
taire, hvilka aldrig läst en enda rad i dess erkända odödliga arbeten, utån
som endast tillfälligtvis kommit att få se, eller ock blott hört af andra
omtalas vissa ströskrifter eller samlingar af anonyma, sammanrafsade pjeser,
tom blifvit honom påbördade, men mot hvilka Voltaire i lifstiden flera
resor protesterat såsom otillbörligen sålda under hans namn af vinningslystna
förläggare för att derå vinna afsättning. Föregifna kännare, som påstå
sig ntur dylika skrifter igenkänna Voltaires styl, äro så mycket mer löjliga
med sin sluga kännedom, som det icke är svårt att leda i bevis det en
stor del af dessa skrifter äro, ord ifrån ord, öfversatta utur engelska nog
bekanta böcker. Således, då man vill döma om Voltaire såsom skribent,
fordrar ju allt förnuft och billighet att åtminstone allraförnämligast, om
icke endast, söka grunderna till sitt omdöme uti de arbeten han erkänt och
med sitt namns utsättande framgifvit i dagsljuset, arbeten som innefatta
ovärderliga och oräkneliga skatter af den sublimaste verldsliga vishet,
sedo-lära och vitterhet. Men dessa hans dyrbara arbeten vilja hans partiska
vederdelomän för ingen del känna. Nej, de anställa sig såsom vore det
dem helt och hållet obekant, att han någonsin skrifvit något annat i all
sin långvariga och ätofulla lifstid än,endast de honom mot dess samtycke
påbördade skrifterna. Välan, efter det så ändtligen skall vara, så vilja vi
äfven antaga den supposition att han tilläfventyrs torde haft någon större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
