Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller mindre del i en eller annan af dessa omtvistade skrifter. Dessa äro
dels filosofiska, delfe theologiska. 1 de förra anställas åtskilliga
granskningar öfver den naturliga, och i de senare öfver den uppenbarade religionen.
En stor del af hvad i dessa skrifter förekommer, finnes vara alldeles rätt
och godt, likmätigt den protestantiska kyrkans bekännelse, ehuru den
katholska fördömer det. En annan ganska betydlig del är helt och hålle^
problematisk och förblifver väl oafgjordt för det svaga och ofullkomliga
menniskobegreppet här på jorden. Återstår nu slutligen deo delen af dessa
skrifter, som är förgriplig både mot den katholska och den protestantiska (
lärobyggnaden. Jag vill icke uppehålla mig vid åberopandet af den både
metafysiska och moraliska möjligheten, det auktorn äfven i några af dessa
punkter skulle tilläfventyrs kunna hafva rätt. Som den protestantiska
församlingen icke fått ofelbarheten eller den påfviska så kallade infallibiliteten
på sin lott, så måste man väl erkänna, att dagligen kan inträffa det järtecknet
att en ny klarhet i ett eller annat ämne uppgår för något menniskobegrepp,
som tillförne varit verlden förborgadt. Men det torde vara förmätet att
med någon art af visshet vilja försäkra detta om vår auktor. Således låta
vi det vara osagdt, och benöja oss med att draga den slutföljden: det
Vol-taire varit mer olycklig än brottslig, då han från det billiga hatet för
påfviska prest- och munkbedrägeriet, som florerar i de flesta europeiska
länderna under namn af katholska religionen, gick öfver till tvifvelaktighet
om kristendomen i gemen. Beklagligen, de fleste så kallade kristna af alla
sekter, som ropa: Herre, herre! men göra icke den gudens vilja, hvars
heliga namn de föra på tungan, varda icke kommande in i himmelriket.
Hvem vet, om icke Voltaire, så vida hans hjerta varit uppriktigt, kan vara
en af de många, som varda kommande från östan och vestan, och skola sitta
till bords i Guds rike, när riksens barn, hela skaran af stortaliga och
kär-lekslösa munkristna, blifva utkastade? — — — De gode herrar, som
hafva så lätt för att vara kristne, och som med en trotsig ton pocka på
att andra skola äfven så vara, och tro dem på deras ord, minna mig alltid
på en bekant saga om den mannen, som ständigt var öfverlupen af besök
sent och bittida; en del af hans bekanta kommo till honom för att rådgöra
i religionssaker, andra åter för att begära låna penningar af honom: när han
ej längre orkade att ingå i vidlyftigt samtal med alla som kommo, tog han
sig före att med korta ord gifva dem besked, sägande: «Om ni vill fråga
mig om religion, så tro, tro, tro; och vill ni låna pengar, så tolf
procent, tolf procent> tolf procent!»
Lustigt nog förefaller att till och med få höra
kejsaren af Kina åberopas såsom auktorijjpt för den
beundran, som man ålägges att hysa för Voltaires snille.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
