- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 2. Gustaf III och hans tidehvarf. Akademiska föreläsningar /
261

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

behandlad har Kellgren väl icke varit än under denna
polemik, i hvilken han sjelf försvarar sig rätt klent.
«Min herre», säger recensenten, «som i
Stockholms-Posten N:o 9 innevarande år företagit sig att upplösa
det i sig sjelf mycket onödiga och ganska
umbärliga problem: «Om svårigheten för en god kristen att
vara stor poet», har med denna sin afhandling
nogsamt förrådt det han icke måtte vara hvarken det förra
eller senare. Han skulle åtminstone då icke kunnat
påstå en sådan stridighet mellan skaldekonsten och
kristna religionen, som han gjort, hvarigenom den senare
beskylles att hafva förfördelat den förra, fjettrat eller
ganska mycket inskränkt dess billiga friheter. Han
kunde omöjligen så misskänt vår lära och dess moral,
att han med så falska drag, under en anställd jemförelse
med skaldekonsten, som här skett, målat henne.» — Låt
oss se huru recensenten vederlägger endast några bland
de vigtigaste punkterna i Kellgrens program: «Det
åligger, säger Stockholms-Posten, skalden att försköna
naturen och förtjusa sinnena: det åligger den kristne
att anse verlden med förakt och afsky m. m. Hur har
ni, min herre, då läst er bibel, er katekes eller
theo-logi, när ni kan framkomma med slika handgripliga
osanningar? Så stor enfaldighet och okunnighet bör man
icke ens vänta hos en i sin kristendom någorlunda
förfaren bonde, att han ju vet i hvad bemärkelse ordet
verlden tages, då honom ålägges att med förakt och
afsky anse henne. Intet kan det vara den samma min
herre menar och sätter till ämne för poetens målning,
när det säges honom åligga att försköna naturen.
Tvifvelsutan menas der den egentliga eller synliga
verlds-byggnaden med hvad deri finnes, såsom ett Guds dråpliga
verk? Och hvar står det skrifvet att denna af en
kristen bör med förakt och afsky anses? Har han icke lof
att se, känna och med förundran betrakta den, ja, hvad
mera är, att bruka och använda dess, i sig Sjelfva lof-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/2/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free