Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hetstiden var en tid af goda seder. Visserligen gaf
konung Fredrik sitt folk ett exempel på tysk furstemoral,
men, då det inskränkte sig till hans egen person allena,
så väckte det endast en öfvergående uppmärksamhet,
liksom man i allmänhet föga aktade på hvad denna
furste gjorde eller lät. Med det då varande unga
hof-vet, Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, inkom en ny ton
i det högre umgängeslifvet. Lovisa Ulrika, en tysk
furstinna med fransk bildning, den snillrika drottning
Sofia Charlottas sondotter och syster till den ännu
snillrikare Fredrik II, medförde hit till landet anspråk på
en annan art af bildning och en mera spirituell
socie-tet, än hon fann före sig. För detta ändamål bildade
hon omkring sig en liten krets af utvalda förtrogna,
inom hvilken det snart blef tonen att med mer och
mindre oskyldig munterhet göra sig lustig öfver den gamla
fosterländska traditionen med dess ledsamma politiska
och öfriga inrättningar, och i stället beundra Frankrikes
litteratur, dess statsskick och dess sociala former. Denna
oskyldiga krets, i hvilken Lovisa Ulrika, sjelf ostrafflig
såsom maka och moder, visserligen medgaf och
uppmuntrade en otvungen glädtighet men aldrig tillät nöjet
öfverstiga det tillbörligas gräns, var likväl det frö, ur
hvilket, under sonens ledning, efterhand utvecklade sig
den lysande hofcirkel, som skulje göra sig oförgätlig
genom sin älskvärdhet, sin qvickhet, sitt fina vett och
— sina dåliga, seder.
Huru dessa det bildade umgängeslifvets så goda
som dåliga egenskaper spridde sig från den högre
socie-teten till de s. k. bättre klasserna i allmänhet,
embets-mannakårerna, den förmögnare medelklassen, behöfver
ej särskildt beskrifvas. Gången af denna moraliska smitta
var den vanliga: hvad hofvet gör förut, det gör
hufvud-staden efter, och hvad hufvudstaden gör förut, det gör
landsortstäderna efter, och hvad som är modernt i
staden, det gör man efter så godt man förstår i sin oskuld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
