- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 2. Gustaf III och hans tidehvarf. Akademiska föreläsningar /
271

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på landet. Till furstemaktens många bördor hörer också
den att för efterverlden och historien få ansvara äfven
för beskaffenheten af den sedliga atmosfer, som från dess
höjder gjuter sig ned öfver hopen i dälderna. Också har
historien och efterverlden i detta afseende redan brutit
stafven öfver en konung, som likväl älskade sitt
fädernesland och ville dess väl mera än de flesta furstar.
Men han delade sin tids lättsinne och brist på
förutseende. Alla hans glada tidsfördrif, hans theater, hans
karuseller, hans maskrader, hans akademiska seancer, ja
hans taffel voro offentliga, tillgängliga för allmänheten
och hörde till dess käraste förströelser; hofvets
grundsatser förkunnades offentligen af snillrika män genom
skrifter, som i afseende på stilens behag öfverträffade
allt, hvarom den stora massan förut kunnat göra sig en
föreställning; och dess utsväfningar gömdes — med en
sorglöshet, som vittnade om ett slags omedvetenhet af
deras nesa — bakom ett så tunnt förhänge, att ingen
fanns som ej med lätthet gissade hvad derinnanför
försiggick.

Vare det långt från oss att påstå, såsom mången
gjort, att detta så strängt bedömda tidehvarf öfvergått
alla föregående i lastens utöfning. Hvarje tidehvarf har
sina skuggor, mörka nog, om man rätt skärskådar dem.
Men ett är säkert: få tidehvarf, om något, röja djupare
brist på offentlig anständighet, eller kanske rättare
sagdt, offentlig blygsamhet. Detta sedliga armod
visar sig här liksom annorstädes under cmpplysningens»
tidehvarf i en egen benägenhet att filosofera öfver
osedligheten och liksom bringa den i system. Man skulle
nästan kunna säga att den tidens bildade herrar och
damer med ett slags sentimental vettgirighet icke drogo
i betänkande att uppoffra moraliteten, för att
experimentera i moralen och på försök upphäfva dess lagar:
det var ett lifligt och verksamt slägte, som ej lät sig
afskräckas af fördomar och faror från sitt oroliga sträf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/2/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free