- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 2. Gustaf III och hans tidehvarf. Akademiska föreläsningar /
279

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tet är förmodligen lättare än detta, om man med ett skäligt snille förenar
ett svart hjerta; men jag vågar likväl smickra mig dermed, att den
upplyst are del af vår allmänhet, som ömmar for dygdens helgd och
fäderneslandets derpå beroende välstånd, finner med huru stort skäl man kan
beklaga sig öfver en smak, som befordrar sedernas totala förderf, och de
följder deraf, som historien öfverflödigt bevittnar.»

Att denna författare, som säkerligen icke tillhörde
redaktionen, i sin straffdom inbegrep äfven
Stockholms-Postens vittra skriftställare, derpå kan man knappt tvifla.
Också förtjenade <le denna tillrättavisning ganska väl
icke allenast genom många af sina versificerade
oblygheter utan äfven genom de theoretiska åsigter, som de
vid tjenliga tillfällen låtit undfalla sig. Då de i
allmänhet synas hafva hyst föga annan aktning för sin
allmänhet än den som en tidningsskrifvares beroende af dess
kassa kan ingifva, hade de också sin egen tanka om
beskaffenheten af den lektyr, som skulle vara lämpligast
för besagda allmänhet. I en anmälan af en nyss
utkommen, på rolighet beräknad skrift «Mina Tidsfördrif
på Högvakten», som var ämnad till ett motstycke till
Kexél’s «Mina Tidsfördrif på Gäldstugan», yttrar
recensenten, sedan han först komplimenterat författaren för
hans försigtighet att i sin satir hafva sparat det andliga
ståndet, som mindre än andra samhällsklasser skulle
tåla narri i detta afseende, sin tanke om denna art af
lektyr på följande sätt: «Af all slags läsning är väl
ingen mera lätt, mera ombytlig, mindre besvärlig för
eftertankan, med ett ord: mera enlig med den
respektive allmänhetens smak, än små historietter, anekdoter
och infall. Det är en orimlighet att göra skilnad
mellan det glada och nyttiga. Den som alltid kunde
skratta skulle aldrig göra illa, och aldrig vara olycklig.
Man har länge tvistat, hvilken regeringsform vore den
bästa. Jag, för min del, håller före att den är
förträffligast, der hos största antalet af individuer summan
af deras löjen i lifstiden förhåller sig till summan af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/2/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free