Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och andra paphiska gudomligheter, ofta omhandlande
ämnen, som man i allmänhet plägar skyla så godt man
kan. En artikel i början af 1783 års årgång «Om
Fruntimmer», förtjenar i detta afseende uppmärksamhet.
Sedan författaren redogjort för qvinnans bestämmelse
såsom maka och moder samt utstakat hennes
verksamhetskrets inom «den enskilda lefnaden», fortfar han:
* Nödvändigheten sammanför begge könen, och man uträttar ingenting
dermed att man strider emot denna lagen. Om denna sammanlefnad, som
blifvit för mycket utsväfvande, efterhand försämrat sederna och smittat
nästan alla menniskor med en dödlig slapphet, äro vi då icke Sjelfva
straffbara, som ingifvit fruntimren den olyckliga smaken för en fiygtighet, som
vi hos dem anse för så brottslig; hvilken vi sedan af egen ostadighet
af-nndas dem, och som vi ändtligen underhålla hos dem för att förebrå dem
både vår och deras egen svaghet på en gång. — Nej, låtom oss draga en
bättre fördel af fruntimrens umgänge till både deras och vår egen nytta.
Vi böra och vi kunna det. Deras dygdiga böjelser liksom kalla oss att
uppodla dem. Lemnom omsorgen om deras fägring till dem Sjelfva och låt oss
aldrig tala om densamma för annat än att gifva dem håg att föröka den
genom dygdens behagligheter. Deras vett och hjerta böra mera sysselsätta
oss än deras utseende. De gifva medborgare åt staten; det är i deras
sällskap, som våra första år försvinna; de böra då hos oss utså de vishetsfrön,
som skola göra oss till hederliga män och goda medlemmar i samhället.
Men hvad göra vi väl för att sätta dem i tillstånd att verkställa ett så
vigtigt göromål. Fruntimrens ära består uti att hafva seder och att
meddela oss dem. Hafva vi dock ej nog nedrighet att söka förderfva deras
dygd på det att vi måtte få ursäkt för våra egna laster? Man skulle kunna
säga att fruntimren likna blomster och att de ej äro skapade för annat än
att behaga. Det första man säger dem är lofqväden öfver deras skönhet.
Man talar med dem ej om annat än om grannlåt och nöjen. De tänka
derföre ej heller på annat än att bevara sin hy och bibehålla sina behag.
Man upprepar för dem beständigt att skönhet är öfver hela verldens
herravälde. Anda till de minst behagsjuka tro det då vara emot naturen att
icke iakttaga dessa fördelar: de använda all eftertanka och allt begrepp för
att förskaffa sig de nycker och små airer, hvarigenom de förblinda äfven
de förnuftigaste af det andra könet. Toiletten är deras förnämsta yrke.
På detta sättet genom vår omsorg uppfostrade uti veklighet och fåfänga,
öfverlemna de sig till alla tidehvarfvets dårskaper. Aldrig ger man dem
någon lexa af dygd och styrka. Är det då deras fel att de så noga efterfölja
de barnsliga föreställningar vi göra dem?» *) — «Man säger» — heter det i en
■ . — •
*) Stockholms-Posten 1783, N:o 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
