Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja, unga skalder, när man uppger för eder något såsom sublimt, så
under-söken det: är det, hvarken en ädel tanke, eller en ädel känsla, eller ett
ädelt uttryck, så förkasten det.»
Det ’fanns i denna den franska poetikens gyllene
ålder intet begrepp, som man tillerkände större vigt och
som man ändock hade så svårt att för sig sjelf fullt
utreda, som begreppet «smak». Smaken var den första
fordran för hvarje konstnär, smaken ingick i den högsta
vittra domstolens valspråk såsom ett anspråk, som den
ställde till sig sjelf och till alla dem, som ville inträda
inom dess vigda krets, smaken var en conditio sine qua
non, utan hvilken Sjelfva snillet ansågs obrukbart och
förfeladt. Man hade ännu icke lärt sig inse att smaken
utgör en nödvändig beståndsdel af snillet, så att det senare
icke kan tänkas utan den förra, så att när smak fattas
så fattas äfven snille, eller, när det ser ut som om det
verkliga erkända snillet skulle lida brist på smak, så
har man antingen misstagit sig om dennas betydelse,
eller också inrymt den en högre vigt, en öfvervigt, som
densamma enligt det skönas lagar ej tillkommer.
Smaken har endast afseende på ordnandet af ett
konststyckes detaljer, af det skönas attributer, och är hos
konstnären ingenting annat än snillet sjelft, när det lägger
sista handen vid konststyckets mekaniska utarbetning,
och hos åskådaren ingenting annat än en genom vana
vunnen färdighet att inse och göra rättvisa åt denna
konstnärens skicklighet. Smaken är således det, som hos
konstnären ligger till grund för hans individuella manér,
hos betraktaren det hvarigenom han igenkänner och
uppskattar till sitt rätta värde detta manér till skilnad från
andra. Det kan derföre blifva fråga om olika smak hos
olika individer och hos olika tidehvarf, allt efter som den
ena individen ger företräde åt ett manér, en annan åt
ett annat, och det ena tidehvarfvet allmännast hyllade
en, ett annat en annan art af manér. Att tala om en
absolut allmän smak, är och förblifver origtigt: den kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
