Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uti en annan verldsdel är;
När allting synes meDskan fela.
Fast gndar allting henne ge; /
När hon kan sina brister se,
Men icke sina brister hela;
När hon är sina lustars träl,
Och om sin frihet ständigt pratar;
Då hon förutan orsak hatar.
Och då hon älskar utan skäl;
När gudar i sin vrede gifva
En grym monark, som plågar mig;
När jag ser menskor uti krig
Hvarandra kallsint sönderrifva;
När den bland mina vänner var
Med harm och afund ser min lycka;
När mina förmän mig förtrycka,
Och när min like mig bedrar;
När sjukdom mina lemmar mattar,
Och döden ej min klagan hör;
Men mig med våld i grafven för,
Då jag min lefnad sällast skattar:
Hvad rätt har mennniskorna då,
Att sig de lyckligaste prisa,
Och gudame att offer få,
Som dém så liten nåd bevisa?
Bland annat som svarades på denna hädiska
ut-gjutelse mot Försynen, förtjenar följande poem att
anföras*). Det har till motto Kellgrens vackra kuplett:
Se, grandet dömer om det hela,
Och stoftet klandrar gudars råd.
Hvad yrsel att mot Skaparn knota,
Att klandra hvad han gjort och gör!
Nej, usla stoft, fall förr till fota:
Dn just hans röst i dundret hör;
Och än harmoniskt för ditt öra
Han låter dig med tjusning höra
I aU naturen glädjens ljud.
Man får i allt hans höjd förfara,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
