Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och han kan lika rättvist vara
En vredes- och en mildhets-Gud.
När jorden remnad slukar länder:
När hafvet gränslöst sig beter:
När Etna dödens eldar sänder:
När molnet skickar viggar ner:
När jorden dödens’ångor föder:
När pesten rasar och föröder:
Det Skaparns vrede värdigt är.
Uppå en jord der dygden fattas
Bör det som prof af mildhet skattas,
Att någon enda lefver der.
När menskan vinningslystnan ärar
Och följer lustans vilda flod:
När menskor skocka sig i härar
Att öfva våld och gjuta blod:
Om brödet då från tiggarn ryckes,
Om en af tusen plågor tryckes,
Om man får jorden härjad se,
Om ärelystna’n allt får styra:
Bör man väl derför i sin yra
At verldars fader skulden ge?
Du, som din börd till skaparn sträcker,
Och en gång öfver tiden rår,
Hvars tanke öfver himlen räcker,
Och längre ner än djupet går:
Som stjernors gång och afstånd mäter:
Månn’ du ditt värde så förgäter,
Månn’ du så svagt din fördel vet,
Att du dig anser i naturen
För mycket mindre säll än djuren,
Och lika uti ädelhet?
När solen sprider sina strålar
Kring sommarns glada blomsterfält;
När all naturen herrlig prålar,
Och gör att minsta kräk är sällt;
När fjäriln utaf kärlek dragen
På blommor hvilar hela dagen:
Och biet idel sötma drar:
Naturen oss ju tydligt säger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
