- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 2. Gustaf III och hans tidehvarf. Akademiska föreläsningar /
339

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nog knapphändig anmälan af skrifter af Schröck, Ebert,
Eschenburg, Schlözer och andra.

Att den tyska litteraturen småningom mer och mer
böljade studeras i Sverge bevisar ibland annat den
skriftvexling, som år 1785 uppstod angående Lavater.
Jag måste nu förutsätta att denna märkvärdiga mans
offentliga karakter är till sina grunddrag bekant. Han
saknade icke betydliga talanger, ej heller en viss
djupsinnighet, som dock var nog benägen att förlora sig i
mysticismens dunkel. Hans groft-sinnliga Kristus-kult
och hans öfriga blöta «fromleri» saknade icke en god
tillsats af affektation och rénomisteri: han tyckte om
att göra proselyter och såg ej ogerna att han af sina
anhängare helsades för profet och siare. I synnerhet
var damernas hyllning honom mycket kär. Goethe, som
i sin ungdom vänskapligen umgåtts och brefvexlat med
honom, ledsnade slutligen vid hans paradoxer och hans
profetiska hokus-pokus, och talade om honom vid mognare år
med tonen af ett temligen öppet förakt. Hvad hans
ryktbara «Physiognoinische Fragmente», hans hufvudarbete,
angår, inskränker jag mig här till den anmärkning att,
ehuru menniskoansigtet väl må betraktas såsom ett
uttryck af individens allmänna andliga beskaffenhet och
tillfälliga själsrörelser, anletsdragen likväl omöjligen låta
efter Lavaters grundsats systematisera sig till en
allmänt gällande kodex för bedömandet af menskliga
karakteren Lichtenberg anmärkte också med rätta i afseende
på Lavaters fysiognomiska lagstiftning, att om den
tillämpades på det sätt som Lavater åsyftat, så skulle
man komma att hänga små barn för brott, som de ännu
icke hunnit begå. Emellertid väckte Lavaters
fysio-gnomik ett ofantligt uppseende, och han öfverhopades
med besök och bref, som slutligen blefvo honom
besvärliga. Han utgaf då sin så kallade
«Herzens-Erleich-terung», deri han bland annat fäster sina
korrespondenters och besökares uppmärksamhet derpå att han med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/2/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free