Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erkänna medelmåttorna, det vill säga de stilla i
landet, hvilka fogade sig efter den af Gottsched påbjudna
franska smakläran, började den vittra kritiken i Sverge
att efterhand göra sin allmänhet bekant med tyska
författare af andra ordningen, utan att till^P början låtsa
höra de starkare röster, som i «Sturm und Drang»
ro-pade på andra tider, andra grundsatser och andra
mönster. Så tog man* sig före att öfversätta bitar ur
Gess-ners Idyller, som efter år 1780 rätt ofta förekomma i
Stockholms-Posten. Äfven finner man år 1783 en
prosaisk öfversättning af ett poem af Gleim. Samma år
anmäl tes äfven, men af den enthusiastiska Thorild, en
öfversättning af Werthers Lidande, men också skref
Kellgren å andra sidan samma år det berömda poem,
der han förebrår Goethe hans konvulsioner och
Klop-stock hans orim. Man hyste ännu stort misstroende
mot allt poetiskt gods, som ej hade den franska
stämpeln. Emellertid träffar man efter denna tid i
Stock-holms-Posten ofta uppsatser på sentimental och
poetiserande prosa, å la Gessner eller Macpherson, vanligen
till naturens och de naturliga känslornas lof — ett
tecken till en begynnande öfvergång från den exklusiva
franska smaken.
Ändtligen uppträder år 1784 en författare i
Stockholms-Posten med afsigt att göra rättvisa åt tyska
litteraturen. Det är likväl endast den vetenskapliga som
han afser. «Tyskland», säger han, «är nu ofelbart
högsätet både för lärdom och vitterhet. Der arbetas och
skrifves med samma drift och ifver som alltid förut,
men på helt annat sätt. Vi borde derföre icke vara i
okunnighet om de bättre der utkommande skrifter, helst
sidana, hvaraf vi kunna draga märkelig nytta. Jag
torde här få nämna en eller annan, särdeles af dem,
som kunna tjena för ungdom och bidraga till en
förbättrad undervisning i vetenskaperna.» Härpå följer en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
