Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beten man, utan urval af dårskaper och osanningar, nu är sysselsatt att
genom typografiens åtgärd liksom föreviga. Vi hafva ännu lefvande, ryktbara
skribenter, en Linguet, Raynal, Caron de Beaumarchais m. fl., hos hvilka
finnes åtskilligt om dem Sjelfva, deras förtjenster och lidande, som är både
osmakligt och öfverdrifvet. Hvarföre har detta aldrig blifvit utsatt för
ridikylen? Orsaken är vid liten eftertanka ej svår att finna. Vare det
likväl långt ifrån mig att tro den nu varit verkande hos Lavaters recensent.
Jag känner honom alldeles icke, och bör således förmoda att hans afsigt
varit ren, att han velat på något sätt gagna. Jag medger att han i flera
afiseenden har rätt, och att ingen förnuftig kan gilla somliga af Lavaters
expressioner, men Jag hemställer till hans egen vidare pröfning om det,
detta Oaktadt, varit hederligt, om det varit en upplyst kristen värdigt, att
på sätt, som skett är, roa sig på en främmandes bekostnad, som i sanning
äger flera lofvärda egenskaper, och som icke skrifvit något egentligen
moraliskt ondt, något förledande, något falskt eller otydligt i afseende på
vetenskaperna, o. s. v.»
Upsala-recensenten, som sedermera befanns vara
ingen mindre än Leopold, besvarade denna nog enfaldiga
men ganska fogliga uppsats med mycken häftighet, men
med icke obetydlig talang. Detta svar äger någon
jnärk-värdighet i synnerhet genom de omdömen, som der fällas
om tyska litteraturen och litteratörerna. Till förklaring
af den bittra ton, som råder i denna uppsats, må
anmärkas, att redan nu en mystisk litteratur uppstått,
förnämligast utgående ifrån Svedenborgs skrifter, att
Stockholms-Posten redan förut med stor hätskhet uppträdt
mot denna den menskliga forskningens förvillelse, och
att recensenten troligen såg Lavaters skriftställeri i
sammanhang med denna hemlighetsfulla
filosofiskt-esthe-tiska rigtning, som ville sätta den dunkla känslan i
det klara begreppets och andeskådningar i förnuftsslutens
ställe, och hvarom mera i det följande.
Jag anför ur denna uppsats hvad som kan äga ett
allmännare intresse:
o Det ni säger om recensentens olofliga förakt för tyska nationen
(likasom några bokskrifVare utgjorde hela nationen), är väl öfverlagdt och fullt
af tysk känsla. Recensenten förmodar aldrig att han här tryckt bölden af
er egenkärlek. Annars tyckes det väl som ett land, hvilket årligen håller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
