Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de vidrigaste skuggsidorna af detta så kallade
upplysningens tidehvarf, som derigenom blottade ytligheten
af sin upplysning. Den animala magnetismen,
mesme-rismen, andeskådningen, de hemliga ordnarne, en
Gass-ner, en Cagliostro, firade nu öfver hela Europa sina på
menniskors godtrogenhet byggda triumfer. «Det var»,
säger en samtida tysk författare *), »mysteriernas tid.
Å ena sidan hade politikens intriganta karakter
tillintetgjort intresset för fri rörlighet inom det offentliga lifvet,
å andra sidan sökte och fann den öfvermättade
njutningslystnaden en ny stimulus uti lekar med ett
hemlighetsfullt vetande. Vidare förstod jesuitismen förträffligt att
i den ordensbroderliga varpen inväfva sitt inslag af
obskurantism; listiga äfventyrare fiskade med sitt af
mystik och sinnlighet bundna nät i glopars fickor, och
slutligen gjorde äfven upplysningen försök att begagna
ordensapparaten till sin fördel, hvilket likväl måste
misslyckas, emedan frihetens idé för att kunna trifvas
nödvändigt behöfver offentlighetens ljus och luft. Det
hemliga ordensväsendets grundval var frimurare-orden. Den
stod i Tyskland i så högt anseende, att en mängd
genom snille, hjerta och samhällsställning utmärkta män
förenades med hvarandra genom dess brödraskap. Vi
påminna blott om Fredrik II, hvilken såsom kronprins
blifvit frimurare och äfven såsom konung protegerade
orden, till dess han kort före sjuåriga kriget utgick
derur, emedan de mystiska upptåg, till hvilka logerna
missbrukades, högligen misshagade honom. På detta
missbruk grundade industririddarne, hvilkas glansperiod
då inträffade, sina bedrägliga spekulationer.
Hemlighets-lystnaden, hvilken, på mångfaldigt sätt sammanväfd med
tidens pietistiska rigtning, hade bemäktigat sig den
allmänna sammanlefnaden, kom dem härvid till hjelp. Man
ville hafva underverk, och personer funnos som gjorde
*) Scherr, Gesch. deutscher Kultur und Sitte, sid. 482 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
