- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 2. Gustaf III och hans tidehvarf. Akademiska föreläsningar /
374

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skola blifva införda i detta dagblad. Samfundet Pro Sensu Communi, lika
villigt att emottaga upplysningar som att gifva demy erkänner ej mer än
en domare: förnuftet; söker ej mer än en ära: sanningens.»

Bland de theser, som nu följa och som öppnas med
den allmänna satsen att «Två gånger två är fyra», må
vi anföra några:

«Den ålder, hvari vi lefva, torde blifva en gåta för tillkommande
slag-ter. Aldrig såg man sanningens ljus sprida en mera allmän och renare dag,
aldrig lättro och vidskepelse, fördomar och villor sänka menniskor i en
djupare förnedring.»

«För sju sekler tillbaka trodde man allt hvad man ej begrep/ emedan
man ingenting visste: nu vet man mycket, som man ej begriper, och derföre
tror man allt.»

»Att tro en sak är för de flesta menniskor detsamma som att ej tänka
derpå.» ’

«Det är mycket i naturen som man ej förstår: vanlig undflykt
af de lättrogna. Men man svarar ej till saken. Man bör säga: det är
mycket i naturen, som är helt och hållet orimligt; mycket möjligt, som är
omöjligt; många naturliga saker, som äro alldeles onaturliga. — Annat är
att en sak öfvergår min fattningsgåfva, och annat att den strider mot det
allmänna förnuftet; annat att materien är delbar i oändlighet, och annat
att en del är större än det hela.»

«Ingenting kan vara löjligare än att se en hop folk, som söka pruta
på vantron, som vilja utstaka en medelväg mellan vidskepelsen och
förnuftet, som vilja utmärka gränsen af ett lagom i ursinnighet och som inbilla
sig vara kloka med mindre grader vanvett. Ser man då ej att allt är sannt
eller falskt, möjligt eller omöjligt; att häruti ej finnes något mer eller
mindre, några storheter som låta mäta sig. Af alla saker som strida mot
förnuftet bör man tro allt eller intet. Det är alldeles icke orimligare att
två gånger två är ett tusen, än att två gångfer två är fem; och att en och
samma kropp kan på en och samma tid äfven så väl vara här och i Kina
som här och i Telje.»

«Det förargar oss, när vi höra att så mycket klokt och hederligt folk
endast nöja sig med att skratta åt den stora mängd af bedragande narrar,
som öfverflöda i vårt tidehvarf: guldmakare, svedenborgianer, mesmerianer,
somnambulister, andars framkallare, skattsökare, nummerpunkterare,
univer-saldroppmakare, etc. etc. etc. Oss tyckes att dessa upptåg passera allt
skämt, och borde bemötas i följd deraf. Må dessa narrar tro för sig hvad
dem lyster; men så snart de försöka att utbreda satser, som förnedra
men-niskoslägtet, som förderfva Sjelfva källorna af allmänna förnuftet, då synes
oss att tid vore till ett allvarsammare heifrande.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/2/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free