Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åren, och gifver sig isynnerhet tillkänna under de flera
gånger återkommande tvisterna med Thorild. Likväl
märker man att redaktionen, utan att uppgifva sina
ursprungliga esthetiska principer, småningom böljar gifva
efter för påtryckningen af Tysklands och Danmarks
vittra bildning, hvilken den böijar erkänna såsom i sitt
slag märkvärdig och förtjenande om ej efterföljd
åtminstone uppmärksamhet. Men, om man ock slutligen var
benägen att efter nämnda litteraturers exempel vilja
inrymma ett annat och högre innehåll i poesien, än det
som fyller de franska lärodikterna och satirerna och
epopéeraa, så höll man ännu i det längsta fast vid den
franska formalismen i afseende på språk och versbyggnad.
Efter denna formalistiska grundsats dömde man Thorilds
poem ccPassionerna», hvars poetisk;a innehåll man väl
godkände, men hvars friare form man förkastade, och
efter samma grundsats fortfor man ännu rätt länge att
döma. Ett bevis på den tyska vitterhetens begynnanäe
inflytelse är likväl den benägenhet för poetiserande prosa
ä la Gessner, som redan år 1784 börjar visa sig i flera
uppsatser i Stockholms-Posten. Äfven imitationer af
den stil, som är egendomlig för Macphersons Ossian,
tillkännagifva att man ej längre hade blicken oaflåtligen
fästad på den franska klassiska litteraturen.
Några litteratörer af mycken förtjenst hade vid
denna tid fästat sin synnerliga uppmärksamhet på vår
äldre fosterländska litteratur, hvars alster de sökte att
åter framdraga i dagsljuset. Bland dessa intager Gustaf
Regnér ett utmärkt rum. «Intagen af den mest
brinnande kärlek för svenska vitterheten», säger
Hammarsköld, «utrustad med den förtroligaste kännedom af den
grekiska, romerska, italienska, engelska och tyeka
skaldekonsten, och genom den väckt till liflig känsla för
sångens frihet ur den franska smakens konventionella band,
skulle Regnér otvifvelaktigt inom vår vittra verld blifvit
en högst välgörande reformator, om han icke saknat den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
