Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjertat, ett heligt rörande behag, äfven ock för den som ej fyllest väl vet
hvarken Schechinas betydelse eller purpurmatkens skapnad eller en
vintram-pares förrättning eller hvar Edom och Bozra varit belägna. I sanning är
religionskänslan, liksom all annan förtjusning, så oskiljaktigt förbunden med
det mekaniska ljudet af vissa genom vanan helgade ord, att i fall dessa
ord, gissla, stinga etc., förbyttes uti andra till begrepp helt och hållet
lika gällande synonymer, så skulle de törhända i stället för nöje, vördnad
och andakt, väcka misshag och förargelse. Bet är klart att den granskare,
som ej känner och iakttager dessa särskilda grunder för den andliga
poe-siens och vältalighetens esthetik, måste nödvändigt fela i sina omdömen
der-Öfver och ofta anse de yppersta skönheter som fel.»
Denna artikel finnes med några förändringar och
förkortningar upptagen bland Kellgrens samlade skrifter
under titel: «Om andeliga poemer och huru de böra
bedömmas», och der i omarbetningen närmast tillämpad på
Klop-stocks Messias. När man jemförer denna uppsats i dess
ursprungliga skick med det dåliga arbete, som den var
ämnad att anmäla, kan man likväl knappt undertrycka
den misstanken, att många def förekommande yttranden
gömma ett ironiskt begabberi, hvilket dock i
omarbetningen och den nya tillämpningen blifver mindre
framstående.
Stockholms-Postens nya litteratur-öfversigter
inskränkte sig icke till vitterheten och den lättare
litteraturen. Äfven rent vetenskapliga och allvarligt religiösa
skrifter blefvo föremål för redaktionens uppmärksamhet
och behandlades med allvar och, efter tidens läglighet,
äfven med grundlighet. Så förekommer i denna årgång *)
en anmälan af Hallenbergs Svea rikes historia under
konung Gustaf Adolf den stores regering, hvilken torde
förtjena att närmare betraktas. Efter att hafva anmärkt
det ovanliga, att ett vetenskapligt arbete hos oss vågat
sig fram i dagsljuset i en så vidlyftig gestalt, gör sig
recensenten den frågan: «Hvad må orsaken vara till den
ringa afsättning, som böcker äga i vårt land, i synner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
