Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tids förlopp, ingen enda qvar af sina fordna
beståndsdelar; men hon är doek samma menniska, med samma
fogning af organer och med samma brister i moral och
fysik, om ej läkarens hand mellankommit. Likaså med
ett folk.»
Äfven denna uppsats är författad af Kellgren och
finnes, ehuru ej i sin helhet, upptagen bland hans
prosaiska skrifter.
Poeten Engzell, som så ofta varit föremål för
Postens gyckel, hugnades ändtligen under detta år med en
skymt af nåd från dess sida. Han hade nu utgifvit en
samling dikter under titel «Nyare Arbeten». Derom
yttrar Posten*):
«Om äfven författaren ej vore känd för annat än det sköna erotiska
stycket «Till min Hustru», som icke längesedan i detta blad blifvit infördt,
förtjente han redan ett hedrande rum bland våra skalder. Närvarande
samling af några och tjugo poemer, af mer och mindre vidd och vigt, bedraga
ej heller läsarens väntan. De röja i allmänhet mera renad smak och öfvad
penna än de förut sammantryckt utgifna försök. Man finner icke sällan
mycken styrka i tankarne, nyhet i uttrycket, de vackraste verser och
tirader; men hvad man deremot torde sakna i stycken af någon längd och
ut-stakadt ämne, är den plan och ordning, det samband af alla delar, det
ponere totum, som Horatius så strängt yrkat, alla klassiska författare i alla
tider iakttagit, och nu först i våra dagar börjat anses för gräl, för
pedanteri, för skolmästarereglor, för bojor ovärdiga det sanna och fria snillet. Om
’anledningen till dessa nyare arbetens utgifvande och till försvar för den
flyktighet, som till äfventyrs kunde förebrås en del deribland i afseende på
auktorns nuvarande stånd (han var prest och hofpredikant) utlåter han sig
i ett kort företal: «En tid var, då jag måste säga för min samtid att jag
ägde snille, eller dö af elände (här anmärker recensenten: det är olyckligt
att någon belägenhet skall tvinga författaren att öfverge den blygsamhet,
som så väl kläder talangerna). En lyckad dålighet (!) har försatt mig ur
denna belägenhet. — Jag måste utgifva dessa arbeten derföre att jag
längesedan antagit prenumeration, men icke för att på nytt tränga mig fram till
Parnassen. Det nöjet att vara ärlig måste jag betala med det missnöjet att
ännu en gång blifva fördömd. — De flesta af mina skämtskrifter och
erotiska stycken voro författade i en annan tid. Somliga hafra utkommit i de
allmänna papperen, och andra gå omkring i elaka manoskripter. De äro få-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
